Se sändningen från Premiärhalvan, lördag 20 april 10.30

Träna med intensitetszoner

Nöjer du dig inte bara med att följa träningsråd rakt av utan vill veta vad och varför man tränar? Den här gången handlar det om varför man delar in träningen i olika intensitetszoner och hur man praktiskt tränar.

Olika författare och tränare har olika intensitetszoner som de delar in träningen i.
Vi har valt en indelning av syfte och effekter av att träna inom de olika pulsintervallerna i

  • Lågintensiv träning - 50-70 % av maxpuls.
  • Medelintensiv träning - 70 - 85 % av maxpuls
  • Intensiv träning 85-100 % av max.

    Men först lite bakgrund och "korvstoppning". För du ville ju lära dig mer om vad träning är!

    För att kunna arbeta behöver dina muskler energi
    Den enda process som kan leverera energi direkt i muskelcellen är nedbrytning av ATP - en energirik, stor molekyl som är i hopkopplad med energirika bindningar. När de bryts frigör energi. I musklerna finns ett litet lager av ATP lagrat och detta kan användas vid snabba tyngre kraftinsatser på några sekunder. För detta krävs inget syre. Om arbetet fortsätter måste mer ATP tillföras muskeln. För att bilda mer ATP bryter kroppen ner ämnen som finns i kroppens depåer eller näringsämnen som vi äter. Det sker antingen med hjälp av syre (AEROBT) eller utan tillgång på syre (ANAEROBT). Om kroppen väljer att framställa energi med hjälp av syre eller utan hjälp av syre beror på hur fort och hur mycket energi som måste levereras. Vid kortare intensivare kraftinsatser på någon minut kräver musklerna mycket energi på kort tid och syrets väg från via lunga,hjärta blod och ut till muskeln går för långsamt. Kolhydrater (glykogen) som finns lagrade i muskeln används då direkt till energiframställning. Om arbetet pågår längre än 90 -120 sekunder behövs däremot syre om arbetet skall kunna fortsätta. Syre som transporteras till muskeln används till att omvandla energin i fett och kolhydrater till ATP och ju mer syre som kroppen kan ta upp desto större blir förmågan att förbränna energi genom aeroba processer.

    Uthållighetsträning handlar om att öka kroppens förmåga till att framställa energi med hjälp av syre.
    Syrets väg till musklerna går via lunga, till blod, via hjärtat som är pumpen i systemet, ut till musklerna.
    Det som avgör hur mycket syre muskeln slutligen erbjuds beror på en mängd faktorer.
    Dessa faktorer brukar delas in i centrala och perifera. Till de centrala räknas lungornas förmåga att föra över syre till blodet, hjärtats förmåga att pumpa ut det syresatta blodet samt blodets förmåga att transportera syret.

    De perifera eller lokala faktorerna som de också kallas handlar mer om faktorer i och omkring den arbetande muskeln. Antalet kapillärer runt muskeln (de minsta blodkärlen där syret går över till muskeln från blodbanan) antalet mitokondrier (energikraftverk i muskelcellen) och enzymer som hjälper till i den aeroba energiframställningen är exempel på perifera faktorer.

    De perifera och centrala faktorerna begränsar tillsammans med arbetsekonomin (tekniken) prestationen i uthållighetsidrott.

    Redan efter ett par månaders träning sänks pulsen i vila. Även under lättare träning sänks pulsen 5–20 slag per minut. Der beror på att slagvolymen ökas av träning och är 20 procent större eller mer, att hjärtats förmåga att pumpa blod förbättrats, vilket bland annat avspeglas i en ökad ejektionsfraktion. Däremot påverkas inte den maximala hjärtfrekvensen så mycket utan är opåverkad eller endast lätt sänkt.

    De olika faktorerna tränas inte på samma sätt.
    Därför är det viktigt att utifrån en analys av idrottarens förmågor i förhållande till den valda idrottens krav planera träningen rätt i förhållande till idrottarens målsättning.
    För att få optimala resultat krävs det att man vet när man tränar vad - och varför.
    Att träna med hjälp av hjärtfrekvensen kan vara ett utmärkt sätt att att hålla koll på träningsintensiteten och energiomsättningen under ett pass.
    Pulsen, det vill säga hjärtfrekvensens feedback, kan hjälpa dig att lära känna din kropp bättre, du får en bättre känsla för intensitet och du lär dig tolka signaler på om du håller på att bli övertränad eller sjuk.
    För att träna hjärtfrekvensbaserat, eller pulsbaserat behöver man en pulsklocka.
    Numer finns det massor av olika varianter på sådana - alltifrån avancerade varianter med GPS-funktioner, höjdmätare överföring till datafiler med mera, till enklare som bara mäter puls och energiförbrukning.
    I vilket fall som helst kan de vara en bra hjälp i att analysera planera och styra träningen rätt.
    Man måste dock komma ihåg att pulsen påverkas av många faktorer som till exempel höjd över havet, värme och vätskebalans. Så även om pulsen är en mycket bra intensitets mätare så måste du alltid lita till din egen känsla och inte bara stirra dig blind på pulsfrekvensen.