Så funkar kroppen vid löpning i värme
Överhettning och vätskeförlust i kombination är dubbla risker för löpare som ska springa långt och börjar bli påtaglig när temperaturen stiger över 25 grader.
Det gäller att lyssna på kroppen, lära sig varningssignalerna och förstå vad som händer i kroppen vid hög ansträngning i värme.
För att hålla nere kroppstemperaturen krävs det att man svettas, kroppen kyls då ner genom avdunstning från huden. Detta sker genom utvidgning av hudens blodkärl och ökning av blodflödet till huden samtidigt som svettkörtlar aktiveras.
Så här anpassar sig kroppen till värme:
- svettproduktionen ökar betydligt
- svettproduktion börjar tidigare
- kroppen förlorar mindre mängder salter, koncentrationen av Na+ och Cl- i svetten minskar.
- En stor del av Na+ tas upp igen i svettkörtlarnas utförsgångar. Denna återföring till blodet stimuleras av aldosteron.
Samtidigt som vatten avdunstar från huden måste dock normal vätske- och saltbalans upprätthålls. Vätskebrist försvårar väsentliga kroppsfunktioner och behöver kompenseras för att inte ge en alltför stor påfrestning på organismen.
Eftersom stora vätskeförluster sker vid svettning, är det viktigt att kroppens vätskemängd hålls på tillräckligt hög nivå. Törst ger inte tillräcklig information om hur stor mängd vätska som måste ersättas och släcks dessutom med en relativt liten mängd vatten. I ett maratonlopp kan man alltså inte lita på törstkänslan utan man bör planera ett kontinuerligt drickande.
Under arbete stiger kroppstemperaturen. upp mot 39 °c är vanligt under ett maraton. stiger temperaturen mer riskerar man utmattning.
- Blir det för varmt får man helt enkelt slå av på takten, säger Ingvar Holmér.
Överhettning och vätskeförlust i kombination är dubbla risker, och börjar bli påtaglig när kvicksilvret stiger över 25 grader. Svettningen åtföljs av saltförlust, vilket nedsätter muskelfunktionen och ger svaghetskänsla vid muskelarbete. Vätskeförlust genom svettning leder till stegrad intensitet hos kroppens fysiologiska reaktioner på värmebelastning, avläsbara i t.ex. ökande pulsfrekvens och kroppstemperatur, vilket ger upphov till ännu lägre värmetolerans. Denna skadliga växelverkan börjar redan vid en vätskeförlust kring en liter.
Det gäller att lyssna på kroppen och lära sig varningssignalerna. Till en början är symptomen relativt lindriga, men i allvarliga fall kan tillståndet leda till yrsel, medvetandegrumling, och cirkulationskollaps.