Ultralöpning – långsamt och länge

Ultralöpning är sträckor som är längre än ett maraton (42 195 meter). Men det finns många som anser att ultra bör vara minst 50 kilometer. Det finns till och med de som tycker att ultran startar vid 100 kilometer.

Sedan 2006 har ultralöpningen fått en mer officiell status med en kommitté inom Svenska Friiddrottsförbundet, anslutning till Internationella Ultralöpningsförbundet (IAU) som ingår i Internationella Friidrottsförbundet (IAAF). Enligt kommitténs definition är ultradistans, även kallat ultramarathon, en löptävling på sträckor som är längre än den traditionella maratondistansen 42 195 meter.

I USA finns världens längsta certifierade lopp över 3100 miles (cirka 5 000 kilometer), där deltagarna springer i ett kvarter i New York på en 883 meter lång varvbana. De bästa brukar ligga runt 43-44 dygn! i sluttid.
Men det handlar om ultralöpning i dess mest otroliga form.
Gemensamt för ultraloppen är att det är en sträcka som är längre än ett maraton och som kräver lite annan insats än att springa maraton. Både psykiskt och fysiskt.

Utmaningen inom ultran är att se hur kroppen/psyket klarar av att kunna hålla sig springandes även om all energi tagit slut och kroppen värker.
På lopp där man springer över natten så adderar man även sömnbristen som en utmaning.

De vanligaste ultraloppen är sex timmars, tolv timmars, 24 timmars och 48 timmars på rundbana (oftast 400 meter) och tidslopp från punkt A till B över 50 kilometer och 100 kilometer.

Varför ultralöpning? Vari ligger tjusningen i att utsätta kroppen för så pass lång och tuff påfrestning? Räcker inte ett maraton?

De flesta tycker onekligen så. Men för en ultralöpare är det ofta så att den personen har gjort många maratonlopp och kanske känner att han/hon inte blir bättre. På ultralopp finns fortfarande stor chans att förbättra sig trots att man kanske har passerat 40-årsstrecket.

Vissa ultralöpare föredar ensamheten mot naturen i de rena tidsloppen. Andra gillar den sociala samvaron som uppstår när man springer tillsammans på en rundbana i till exempel 48 timmar. Fördelen att springa på en kort varvbana kan vara att servicen av naturliga skäl är bättre och inte speciellt långt borta.
Många ultralöpare har blivit vänner för livet, när de ses på tävlingar runt om i världen och umgås under så speciella förhållanden.

Ultralöpning ökar i Sverige och det finns cirka 250 utövare i skrivande stund.