Anki Sundin är en av Sveriges mest framstående näringsfysiologer. I avsnitt 137 av podcasten Spring Snyggt - med Jesus och Manne, svarar Anki på en rad frågor om hur man bör förhålla sig till kost och träning.

Kost tenderar att vara ett ganska känsligt och stigmatiserat ämne, varför är det så? 
– Vad vi äter tenderar att bli så starkt förknippat med hur vi ser på oss själva som individer. Det är en förlängning av vilka vi är eller kanske vilka vi vill vara. Detta säger jag utan något filosofiskt stöd, det är snarare en analys jag själv gjort under mina år som föreläsare på ämnet. Maten vi väljer signalerar så mycket, värderingar och vilka vi är som människor. Även fast det inte behöver vara så.

Vi som gör denna podcast har länge levt utifrån devisen "träna hårt och ät hårt!". Hur väl kan detta kombineras med en fullgod kosthållning? Spelar det så stor roll vad vi äter? 
– Det är helt försvarbart. Det jag har tagit del av genom mina år som näringsfysiolog är att så länge man möter sitt behov av de grundläggande vitaminerna och mineralerna, i kombination med de macro-nutrienter som vi behöver (anm. kolhydrater, fett, proteiner) så är allt som du får i dig utöver det försvarbart om du behöver ytterligare energi. Är du i denna sfär och rör dig så spelar det inte så stor roll vad du fyller på med i övrigt. Jag hade förmånen att intervjua Charlotte Kalla på ämnet för en bok som jag skrev. Det självklara svaret blev - "Det är efterätter som ser till så att man når upp till energibehovet". Detta betyder alltså INTE att man ska ersätta den tillagade kosten, huvudmåltiderna, med bullar, kakor och godis. Men får du i dig tillräckligt med basämnen, så är dessa inte en nackdel för att nå upp till ditt energibehov. 

Är det alltså bättre att äta glass och godis för att nå upp till sitt energibehov än att ligga på ett underskott? 
– Det skulle jag absolut säga. Ligger du på ett energiunderskott, men har ätit en annars fullgod kost, så är det enbart positivt att konsumera energi som för dig upp till dagsbehov.

Hur bör kostsammansättningen se ut för en konditionsidrottare? 
– Detta blir oftast en punkt som leder till debatt. Energibehovet är en sak, nutrienter en annan. Det finns inte en "optimal" kostsammansättning för människan. Det handlar om att fylla ett behov för varje individ. Generellt så krävs 1.2-2,0 gram protein per kilo kroppsmassa. Denna ska avvägas mot var man befinner sig i träningscykeln. Under en högintensiv period bör man ligga i det högre spannet och i en lågintensiv kan man ligga i det lägre.

När vi tränar hårt så oxiderar (förbränner) vi mer protein, vilket gör att vi måste möta detta behov med vad vi stoppar i oss. Upplever man att man inte riktigt får ut de resultat som man förväntar sig så kan det vara värdefullt att öka proteinintaget. Som löpare eller konditionsidrottare så kan det vara lätt att man fokuserar väldigt mycket på kolhydrater. Man behöver inte tänka på energiprocent från de olika macronutrienterna, detta gäller inte individnivå. Vad gäller kolhydrater kan det skilja så mycket som åtta gram per kilo kroppsmassa. Från fyra gram om du tränar mindre till 12 gram om du t.ex.cyklar Tour De France.

Något som det har talats en del om på sistone är Train Low - Compete High. Vad innebär detta? 
– Det började talas om detta på 90-talet. Grundtanken är att man ska kunna ge kroppen en energiboost genom att i en träningsperiod ligga i det lägre spannet av vad kroppen behöver i termer av kolhydrater. Inför maxprestation ska man sedan öka intaget vilket i praktiken ska ge en "kick" som gör att du ska få ut mer av kolhydraterna och således presterar bättre. Detta är fascinerande men ska samtidigt vägas mot hur du ska bedriva din träning. Denna avvägning är inte helt lätt att göra, kan du träna bättre om du får i dig mer kolhydrater under träningsperioden? Kommer du då komma till tävlingsdagen bättre förberedd? Även detta fungerar olika på en individbasis, men är något som man alltså kan experimentera med om man är intresserad.

Något som drabbar många konditionsidrottare och kanske främst kvinnor är järnbrist, finns det något man kan göra med kosten för att balansera detta? 
– Här vill jag uppmana alla att ta prover för ferretin. Att ligga lågt kan föra med sig mycket skador och problematik på kroppen. Fisk och kött är bra för järnet. Även baljväxter och ägg. Du bör också jobba mer lågintensivt för att kroppen ska kunna tillgodose sig järnet om du ligger lågt eller har brist. Att fortsätta träna hårt kan göra att det tar lång tid att återhämta sig. Har man svårt att få i sig tillräckligt med järn så kan tabletter vara en bra lösning för att driva upp värdena.

Hör hela intervjun med Anki Sundin i avsnitt 137 av Spring Snyggt med Jesus och Manne