Det finns många olika vägar till en bra, rolig och inspirerande löparplanering.
Visst kan man träna bra helt utan plan, men en planering kan ge de flesta löpare motivation till bra och kontinuerlig träning.

Ett enkelt sätt att få en träningsplanering kan vara att hitta ett befintligt program mot ett uttalat mål som ligger på en utifrån sina egna förutsättningar realistisk nivå.
Ett befintligt program kan även vara en grund och ett stöd att utgå från, när man gör en egen träningsplanering.
Har man som löpare bra erfarenhet och kunskap sedan tidigare av sin egen eller andras löpning, kan man starta om sin planerig med ett helt blankt papper och skapa sin egen träningsplan från grunden utifrån tidigare erfarenheter.
Oavsett hur man vill göra sin plan kan det vara bra att tänka igenom ett antal punkter, innan man sätter igång, för att utifrån den egna individen få en plan, som är realistisk och genomförbar och innehållande träning som inspirerar fram till målet.

Träningsplaneringens utgångspunkt
Grundpunkten i programmet måste vara att ärligt värdera vilken grund man har att utgå från när träningsplanen ska starta.
Man ska väga in hur mycket man tränat tidigare. Det går inte att öka träningen hur mycket som helst, och det går inte direkt att överföra träning från en träningsform till en annan.
Det är svårt att definiera hur mycket en träningsplan skulle kunna öka jämfört med tidigare. Ju mindre träning man gjort desto större procentuell ökning kan man klara. Men en bra regel, om man är igång med regelbunden träning, är att inte öka med mer än 10-20% i volym jämfört med tidigare.
Nästa punkt, man kan reflektera över, är vilken kapacitet man egentligen har. även om det kan vara en svår punkt att få ett exakt svar på. Man får titta på tidigare resultat och värdera det i förhållande till den träning man genomfört. Förhoppningsvis ser man inga begränsningar i sin kapacitet. Ser man en begränsning, vet man vad man har att förhålla sig till i träningsplanens utformande.
När utgångspunkten är klar, och kapaciteten är någorlunda definierad, kan man gå vidare till det övergripande i själva planeringen, nämligen målet.

Vad har jag egentligen för mål?
Är det att bli bättre totalt sett över en hel säsong eller är det att maximera insatsen i ett lopp? Kanske är målet att komma ut på en löprunda två gånger i veckan under en hel säsong för att det gör vardagen effektivare och livet skönare. Kanske är målet att gå ner i vikt, eller ”bara” det väl så viktiga att må bra och ha kul med träning.
När vi vet vad vi har för mål och var vi står, då kommer nästa sak att grundligt reda ut, nämligen hur ofta kan jag realistiskt sett träna på en vecka, en månad.

Hur mycket vill jag träna?
Finns det perioder när jag redan nu vet att jag måste träna mindre? Finns det perioder där jag faktiskt kan träna lite mer?
De löpare som tränat tidigare, kan slutligen reflektera över vilka eventuella misstag man gjorde i tidigare träning, och vad i träningsväg som fungerade riktigt bra.
Man kan ställa sig själv några konkreta frågor. Vilka pass funkade bra för mig? Hur såg träningsstrukturen ut när det gick som bäst? Vad genomförde jag för träning när jag blev sjuk eller skadad? Här är det bra, precis som när man definierar vilken grund man har, att ha en träningsdagbok att utgå från. Har man inte det, kan det vara svårt att hitta nycklarna till vad som var det optimala för mig.

Träningsplanens delar och uppbyggnad
Nu har vi utgångspunkterna klara och det är dags att börja bygga planen.
En träningsplan kan delas in i några olika delar; en långtidsplan, en korttidsplan och kanske en detaljplan.
En korttidsplan ligger på upp till ett år. En långtidsplan sträcker sig längre än ett år. Detaljplanen blir från vecka till vecka.

När det gäller långtidsplanen har eliten långtidsplaneringar som sträcker sig över flera år, vilket även skulle kunna vara på sin plats för en nybörjare eller inbiten motionär. För nybörjaren kan det vara att ”år ett” ska jag genomföra ett 10km lopp, ”år två” en halvmara och ”tredje året” är målet en helmara.
För någon annan kan det vara en tre års plan, som successivt ökar med mer mängd och med fler pass och kanske bättre tider på något utvalt lopp.
Långtidsplanen kan finnas med för löparen, och den ska bara vara grovt vägledande och helt enkelt finnas till grund för korttidsplanen. Man skissar upp delmål under en längre tidsperiod helt enkelt.

När det gäller korttidsplanen, kan den vara allt från någon månad upp till kanske ett år. Utgångspunkten i korttidsplanen ska vara det närliggande målet, och planen kan med fördel delas upp i mindre delar: en uppstartsfas om man startar upp efter en viloperiod, en grundträningsperiod och slutligen en period med formgivande träning om det uttalade målet är ett lopp. När man bygger korttidsplanen, kan man utgå just från slutmålet och ”planera bakåt i tiden”. Kanske vill jag sedan tidigare erfarenheter ha 4 veckor med formgivande träning, 8 veckor med grundträning och 6 veckor med uppstartsträning. Där har man grovindelningen i korttidsplanen, som då skulle sträcka sig över 18 veckor.
Sedan kan man börja placera ut de pass, som man vill få in. Man kan ha några nyckelpass, som man placerar ut först, och dessa nyckelpass utgår från vilket målet är.
Här kan man utgå från startperioden på träningen, och försöka få en uppbyggande struktur, där träningen efterhand, som man blir bättre, blir tuffare och kanske innehållande successivt ökande volym. Man kan också utgå från slutet på planen och börja placera in de pass man vill uppnå, och sedan lägga in pass bakåt i tiden som är lättare.

När man har fått till strukturen med grov planering av alla ”nyckelpass”, kan man se över helheten och sedan lägga in en så kallad pulsering i planen. Med pulsering menas att alla veckor inte ska vara lika hårda, utan tuffa veckor måste växlas med lätta om kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen. Denna pulsering försöker man anpassa efter hur vardagen ser ut. Kanske inte tuffaste veckan ska läggas in, där jag redan i förväg vet att det kommer vara tufft på jobbet.
Pulseringen i planen kan också komma mer i den detaljplan som följer. Man behöver inte ha förutbestämda lättare veckor, utan man kan, om man verkligen klarar att vara ärlig mot kroppen, lägga in lättare veckor när man känner att kroppen behöver återhämtning. Viktigt om man inte förutbestämmer de lättare veckorna är, att man sedan i verkligheten verkligen lägger in lättare veckor.
Slutligen kan man lägga in några ”avstäm” och delmål i korttidsplanen.
Det kan vara ett testlopp, testpass eller tävlingslopp där man stämmer av att träningen går åt rätt håll och där man kan sikta fram mot för att inte ”tänka hela planen”.
Man skulle sedan även kunna placera ut ”utfyllnadspass” och få en komplett plan i korttidsplanen med träning dag för dag under hela planen. Men man kan här också gå vidare och ha en detaljplan, som man gör vecka för vecka under det att korttidsplanen fortskrider. Man har stommen i programmet, men lägger in återstående moment i en detaljplan, som bara sträcker sig vecka för vecka och därmed enkelt kan justeras så att det kommer en lättare vecka, där det behövs genom att ta bort pass eller minska fart och intensitet på passen. Detaljplanen ska alltså vara levande och hela tiden justeras med kort framförhållning, och ta hänsyn till känslan i kroppen och andra omständigheter i livet som påverkar träningen.

Färdiga planer
Det finns många färdiga planer att följa om man siktar på lopp, och det kan vara det bästa för många löpare som inte har så mycket egen erfarenhet.
Man kan följa dessa och nå sitt mål, och få mer inspirerande och varierande träning än helt utan plan. Men man måste alltid ha klart för sig, att en fast plan inte anpassar sig efter varje enskild löpare. Programmen är generella och kan omöjligt passa alla helt perfekt.
Följer man en statisk plan, måste man vara lyhörd på den egna kroppen, och inte tveka att göra vissa avsteg om kroppen ger signaler att det behövs och byta ut pass som man vet inte passar just ens egen löparprofil. Om man är lyhörd och anpassar planen till sin egen individ kan strukturen, uppslag på pass, och pulsering guida och ge inspiration till ett för egna individen optimalt program.

Slutord om träningsplan
Att göra en plan är enkelt. Det svåra är att följa planen och just anpassa detaljerna efter känslan. Ledorden för att lyckas med planen är kontinuitet och flexibilitet.
Kanske reagerar kroppen inte som det är tänkt på vissa pass, kanske kommer en förkylning som gör att planen ändras.
Om man inte är för låst vid sin plan utan flexibel att ändra, då klarar man ofta hålla den viktiga träningskontinuiteten och nå sitt uppsatta mål.
Planen ska vägleda och ge inspiration, och för framtida nya planerar är det som sagt bra att skriftligt notera sin träning för att kunna använda i framtiden.

Lycka till med din plan!

• Läs mer om hur en elitsatsande löpare kan planera