Lätt styrketräning med den egna kroppen som belastning och många repetitioner (uthållig styrketräning eller så kallad cirkelträning med cirka femton repetitioner med en belastning på cirka 50 procent av max.) samt tung styrketräning med 3-5 repetitioner och explosiv styrketräning med 3-10 repetitioner har visat sig vara bra modeller för att öka styrkan utan att öka muskelns omfång.

Det är också viktigt att man lägger styrketräningen så att den inte påverkar uthållighetsträningen negativt. Är man för trött under löpträningen för att man styrketränat för hårt så kommer man inte få optimala resultat. Därför bör man i träningsplaneringen planera in dessa pass som separata pass. Ha som regel att lägga de högintensiva uthållighetspassen samt styrkepassen först i din träningsplanering. Att styrketräna efter ett konditionspass är mindre effektivt i fråga om styrkeutveckling. Det ger en viss effekt, men den är långt ifrån optimal.

Syftet, för löpare med att träna styrka är högst individuellt och beror på vad man vill uppnå.
Generellt så behöver löparen en god grundstyrka som bas. Ett flertal studier på vältränade idrottsmän visar att tyngre styrketräning, både långsam maxstyrketräning och explosiv styrketräning kan ge positiva resultat på prestationen.

Förmodligen så är en variation av de olika träningsformerna det bästa för att uppnå maximal styrkeutveckling för den specifika idrotten.
Vanligtvis brukar uthållighetsidrottare under grundträningen köra lite tyngre allmän styrketräning som bas för att sedan ju närmare tävlingsperioden man kommer gå över till explosiv styrka med komplexa lyft för att sedan börja med den grenspecifika styrkan.
Det är stora skillnader i krav på maxstyrka hos en sprinter jämfört med en maratonlöpare.
Därför är det viktigt att analysera den valda idrottens krav, sin egen kapacitet utifrån dessa krav, och sedan träna därefter.