När du har deltagit i din första tävling undrar du säkert vad som kommer att hända sedan. Eller så tävlar du kanske regelbundet och vill lägga upp ett tävlingsschema. Eftersom det finns många tävlingar att välja på måste du lära dig att vara selektiv och förnuftig. Ett av de största problemen för alla löpare är risken att tävla för mycket.
Hur mycket du bör tävla beror på hur seriös du är.
Om du tar det lugnt när du tävlar och springer i ett bekvämt tempo utan att pressa dig själv för hårt återhämtar du dig snabbare och kan snart ställa upp i en tävling igen. Men om du pressar dig själv under tävlingar räcker det om du tävlar en gång i månaden, vilket är vad jag gör. När du tävlar nästa gång beror naturligtvis också på vad för slags lopp det är. En bra regel är att låta det gå minst en dag för varje en och en halv kilometer du sprang i ditt senaste lopp.
Det är inte nödvändigt att tävla regelbundet. Om du ställer upp för nöjes skull behöver du bara springa ett eller två lopp om året, men även om ditt enda mål är att genomföra loppen bör du se till att du håller dig i god form. Är du ovan att tävla får du inte förvänta dig några toppresultat. Det är svårt att få allting att stämma vid ett eller två tävlingstillfällen per år. Att lära sig att tävla tar tid, och det tar oftast ett par lopp för att pussla ihop ett bra träningsprogram och lösa eventuella problem. När du sätter dig ner för att planera in tävlingar måste du först ha en klar målsättning. Vid din första tävling bör det enda målet vara att genomföra loppet. Om tävlingslöpning är nytt för dig är det bäst att ha en kortsiktig målsättning och ta ett lopp i taget. När du uppnått ditt första mål kan du sätta nya mål.
Om du planerar att tävla regelbundet är det bra att ha både kort-och långsiktiga mål. Kortsiktiga mål ger dig någonting du omedelbart kan koncentrera dig på och fungerar samtidigt som byggstenar till större tävlingar. Det är så jag planerar mitt tävlingsprogram.
Sedan 1980 har mina kortsiktiga mål inkluderat tävlingar på mellan 10 och 15 kilometer. Mina långsiktiga mål har varit maratonloppen i VM, OS och New York.
Jag växlar mellan hård/lätt både när det gäller träning och tävlingar. I mars och september tar jag inte tävlandet så seriöst utan förbereder mig istället för de viktiga lopp som går på våren och senhösten. De lopp jag springer i februari tar jag heller inte speciellt seriöst på utan deltar mest för att få bra träningslopp. Till skillnad från andra viktigare lopp bryr jag mig då inte om vilka konkurrenterjag har.
Vissa löpare kan inte tävla om de inte får ge allt de har. De är ofta prestationsorienterade och även om de beslutat sig för att ta det lugnt, tar adrenalinet överhanden när startskottet går. En del tål helt enkelt inte att bli omsprungna eller besegrade av sämre löpare och är rädda för att en halvhjärtad insats har en negativ påverkan på framtida lopp, vilket mycket väl kan vara sant. Det är egentligen inget fel i detta resonemang, dessa löpare kan bara inte kontrollera sin tävlingsinstinkt och måste därför inse att de aldrig kan använda en tävling som ett träningstillfälle.

Bäst att tävla på våren och hösten
Hur mycket du bör tävla är ett av de beslut du måste fatta. När du tävlar är ett annat. Om du lever i ett land som Sverige med skiftande klimat är det bäst att tävla på våren och hösten eftersom vintrarna kan vara kalla och somrarna kan vara för varma. Om du tävlar under extrema väderförhållanden, speciellt i ett varmt klimat, bör du anpassa tempot och målsättningen därefter. Var flexibel och tro inte att du kan besegra ett alltför varmt och fuktigt väder för det slutar oftast med att du kryper fram den sista delen av loppet. Lyssna alltid på väderleksrapporten före loppet så att du är fysiskt och mentalt förberedd och snabbt kan göra nödvändiga förändringar.
Du måste också ta hänsyn till ditt övriga liv när du planerar tävlingssäsongen. Det säger sig självt att de perioder du är upptagen av hårt arbete och stress inte lämpar sig för tävlingsdeltagande. Då blir du bara ännu mer stressad. Träningen kan vara avkopplande från stress men det kan inte tävlingslöpningen. Din kropp och hjärna kan inte skilja på olika slags stress, och enligt en undersökning visade det sig att människor som tänkte konkurrensmässigt medan de tränade mer än fördubblade sin noradrenalin-nivå.
Noradrenalin är ett hormon som ökar sin produktion under stress och därmed ökar även blodtrycket. Att ge sig iväg på en joggingtur kan vara avkopplande, men att träna för en tävling ökar bara bördan av en redan jobbig dag. Om jag har för många krävande reklamuppdrag i samband med en tävling springer jag inte lika bra. Därför deltar jag inte i de tävlingar där jag har en mängd PR-uppdrag, och jag försöker begränsa uppdragen vid de större loppen.
Vid händelse av en stressig situation eller en plötslig kris är det bäst att dra sig ur loppet eller drastiskt sänka målsättningen. Min bror tränade för att sätta nytt personligt rekord på maraton samtidigt som han hade en hektisk tid och försökte sätta sig in i alla rutiner på sitt nya jobb. Jag varnade honom och sa att hans målsättning var omöjlig att uppnå under dessa förhållanden, och han lyckades heller inte nå sitt mål.
Det är alltid lättare att se andra människors misstag, så försök ta lärdom från dem. När jag har hektiska perioder önskar jag ofta att jag kunde dra mig ur ett lopp, och jag vet att jag inte gör speciellt bra ifrån mig under sådana omständigheter. För många resor, för hård träning och för många affårsmöten sliter på mig. Eftersom jag inte vill behöva säga till en tävlingsarrangör att jag är för trött för att ställa upp brukar jag planera mitt tävlingsdeltagande mycket noga.
Använd ditt sunda förnuft när du planerar ditt tävlingsschema och var beredd på att ändra det allteftersom året fortskrider. Jack och jag planerar mitt schema ett år i förväg men märker ofta redan efter ett par månader att det är för jobbigt och för svårt att följa. Det ser alltid lättare ut på papperet än vad det är i verkligheten! Så vi ändrar programmet allteftersom året går. Jag planerar alltid in minst ett lopp i månaden men även det blir ibland för jobbigt. När det gäller maratonlopp är jag extra försiktig och skriver därför in dem sex-nio månader i förväg och arbetar sedan med det som utgångspunkt.