Igår var jag inkallad som ”marathon-expert” på Sportspegeln för att uttala mig om Mustafa Mohameds chanser på marathon. Lite osäkert om jag verkligen är rätt person att uttala mig om detta, men jag var inkallad på gamla meriter som senaste svensk i maratonloppet på OS och som senaste manliga segrare i Stockholm Marathon. När jag hörde de presentationsmeriterna blir man lite nostalgisk, det var drygt 14 respektive snart 10 år sedan….. Tiden går och man blir onekligen äldre.
Vet dock inte om min blodpropp var ett tecken på just åldern, eller om det var tecken på något annat. Hjälper inte att spekulera, för det är som det är.
Ett halvår med en Fragminspruta om dagen, är den ordinering som gäller, men det som jag tar till mig mesta är att det är bra att röra sig!! Löpning måste ju vara en bra definition på rörelse!!

Det känns också bra mentalt att faktiskt springa igen.
Helvila uppehållet blev precis en vecka, då jag startade upp där jag ”slutade” med Team Stockholm Marathons söndagsträning. Innan blodpropp var det 3.00 gruppen, nu fick jag vara med 4.30 gruppen; men bara på uppvärmning och nedjogg. Backlöpningen hängde jag inte med på, utan fick inspireras av alla andra som jobbade i backen. 62 löpare var det i 4.30 gruppen; en imponerande syn och dessutom höll sig ett gäng andra tidsgrupper i Lilljansskogs området och man kan nog säga att TSM tog över skogen!
Även om det känns bra mentalt att jogga lite igen kan jag inte påstå att det kändes riktigt bra fysiskt. Lite ont i benet, och till följd av det inte helt i harmoni. Som alltid när man har lite ont är frågan om man ska springa? Många större löparskador uppkommer av mindre, just för att löpningen blir snedbelastande. Men jag har bestämt att jobba på från nu, försöka få in ett joggpass om dagen, och hoppas på att det är det som behövs för att benet ska kännas bra igen.

Musses chanser då? Jo, även om vinkeln gärna skulle vara att ”det kanske var för sent”, tror jag inte det är för sent. Jag tror absolut att Musse kommer springa riktigt bra på maran, och mina meriter som ”senaste” vinnare i Sthlm och OS deltagare snabbt kommer försvinna bort. Jag tror Musse har en kropp och ett steg som passar för maran, och all den grund han har byggt upp under åren kan han använda nu. Dessutom tror jag att även om träningsvolymen kommer öka, kan marathonträningen fysiskt faktiskt vara skonsammare på många vis än ”hinderträning”. Blir kul och spännande att se Musses ”andra” marathondebut, som förhoppningsvis kommer under våren 2011.

TV-framträdandet; http://svtplay.se/v/2241765/friidrott/szalkai__musse_borde_bytt_till_maraton_tidigare