GPS är en fantastisk teknik som hjälp för att mäta avstånd. En mottagare monterad i en sportklocka gör att löparen kan få sträcka, fart med mera i realtid. Efteråt kan man föra över datan till olika sofistikerade kartprogram som visar rundan på en karta.

Armbands-GPS:en mäter inte rätt
Att använda GPS för banmätning är ingen metod som godkänns av varken Svenska eller Internationella Friidrottsförbundet för att mäta längd på maraton, halvmaraton eller andra officiella tävlingsdistanser.
Anledningen är att noggrannheten inte är tillräcklig. Det godkända sättet att mäta banor är att mäta med ett kalibrerat hjul. Hjulet har en felmarginal på en promille. Alltså en meter på en kilometer.
Så exakt mäter inte GPS:er som finns i sportklockor. Vi ska förklara varför den moderna tekniken inte klarar av att mäta lika exakt som det gamla hjulet.

Så funkar en GPS-mottagare
En GPS-mottagare tar emot signaler satelliter och räknar ut kartkoordinater för positionen. Beräkningen kan göras flera gånger i sekunden och vid varje tillfälle ges nya koordinater. Avståndet mellan koordinaterna räknas ut i ett chipset- och därmed fås sträckan mellan punkterna.

Samma chip i de vanligaste GPS-mätarna
Garmin och Polar må vara olika varumärken och konkurrenter, men de använder samma GPS-chip för att räkna ut koordinater i sina GPS-mätare. Chipet heter SIRFstarIII och kommer från elektronikföretaget CSR.
Chipet sitter i bland andra Garmins modeller 205, 210, 305, 310XT, 405. Polar använder chipet till RS200G1 och RS 800CX.
Enligt CSR mäter chipet med en noggrannhet på 2,5 meter. Motsvarande siffror uppger Navman och Fasttrax som levererar GPS-chip till Timex respektive Suunto.

Fram till 2000 begränsade den amerikanska militären GPS-signalernas noggranhet men den 2 maj 2000 upphörde den störsignal som man lagt ut. Sedan dess har GPS-tekniken för kommersiellt bruk utvecklats. Förutom GPS-satelliternas signaler används i många GPS:er hjälpsignaler från andra nät.
De mest avancerade GPS:erna som till exempel används av Lantmätariet kan mäta in punkter med någon decimeters noggrannhet.

Löpar-GPS:er har alltså en noggrannhet på 2.5 meter. Men då handlar det om optimala förhållanden. Har mottagaren inte täckning på grund av höga byggnader och broar eller starkt kuperad terräng blir noggranheten sämre.

Kolla in bilden intill som visar en löpt sträcka med en GPS där vi sedan fört över koordinaterna och ritat in dem på en karta. Av någon anledning har GPS:en inte kunnat sätta ner punkter särskilt ofta. Punkterna sitter inte på vägen, men det största mätfelet blir i korsningen eftersom GPS:en missar att sätta en punkt i själva korsningen.

GPS:en mäter mellan punkter - inte sträckan vi springer
Här är ett annat GPS-fel: Tänk dig att en löpare springer på en raksträcka. Löparen kan hålla nästan en spikrak linje. GPS-mätaren på armen åker dock inte lika rakt utan svänger fram och tillbaka. GPS:en sätter ner sina punkter 20 gånger på 100 meter. Vi bortser från precisionen på mätaren utan tänker att den mäter exakt.
Eftersom löparen svänger med armen så kommer dock inte koordinaterna på en rak linje. Säg att det skiljer 40 cm i sidled för varje mätpunkt och det sätts 20 punkter på 100 meter så blir sträckan mellan punkterna 32 centimeter längre på 100 meter. Det gör 3,2 meter på en kilometer, och 32 meter på milen.
Det ska finnas inbyggd korrigering i GPSer så att inte det här teoretiska exemplet funkar i praktiken.
Men armviftning verkar även i praktiken vara en orsakt till felmätning.
– Jag får alltid dra av några hundrameter på mina distanspass eftersom min GPS alltid visar längre sträckor än mina kompisars, säger elitlöparen Anna von Schenck som har en yvig löpstil.

Tips för att mäta rätt
GPS:en ger trots allt en bra koll på löparrundan. För den som vill bli mer exakt så kan man göra följande:
• Spring samma sträcka flera gånger och ta sedan ett medelvärde av de uppmätta sträckorna.
• Kolla efter möjliga felkällor, broar, byggnader och läs kanske in koordinaterna på en kartapplikation där du kan korrigera koordinaterna.
• Jämför med andra sätt att mäta. Kolla med en kartapplikation, mät med kalibrerad stegmätare, sätt GPS-en på cykeln och cykla rundan. Har man en cykeldator kan den kalibreras till att bli lika noggrann som den mätare som auktoriserade banmätare använder.