Rolf Wirhed tycker att Eccos Biom-projekt är genialt och liknar det vid samma revolution som Fosbury-floppen gjorde i höjdhopp i slutet av 1960-talet.

Har du haft någon aktiv roll i framtagandet av Eccos koncept Biom?
– Nej

Vad menas med naturlig rörelse?
– Att foten (och underbenet) får arbeta utan att dess rörelser störs av för tjocka, för stela eller för breda sulor.

Har alla andra märken haft fel förut?
– Man har nästan helt koncentrerat sig på stötdämpning. Ett fenomen som inte behövs vid högre löphastigheter då ju hälen inte berör marken hos flertalet duktiga löpare. De tjocka sulorna har istället ökat avståndet mellan friktionskraften (vid landningsfasen)och fotleden vilket skapar en onaturlig snabb nedåtgående rörelse hos främre delen av foten. Denna snabba rörelse dämpas av några muskler (främre skenbensmuskeln, Tastrackarmusklerna..) som har sitt ursprung på skenbenets utsida och är största orsaken till benhinneproblem. Nya modernare material har gjort det möjligt att få lagom stötdämpning utan för tjocka och för breda sulor.
De för tjocka sulorna har (på grund av att man helt enkelt träffar underlaget lite för tidigt) även förstorat den naturliga pronationen (inatrotationen) som sker tidigt efter markkontakten. Detta har man eventuellt kompenserat med något kilformade klackar (d.v.s. lite plåster på plåstret).

I vad ligger det revolutionerande?
– Dels det geniala med att skon byggs upp efter löparens förmåga att springa fort (löpsteget förändras ju radikalt från jogginghastighet till sprint, och dels for att man kunnat utnyttja nya material för att tillgodose inte bara en biomekanisk princip i stöttdämpning(vilket enl. ovan skapat nya problem) utan kunnat anpassa både vridstyvhet och flexibilitet i skons längdriktning till fotens naturliga rörelser.

Förklara hur du tänker vad gäller uppbyggandet av Biom?
– Principerna har man känt till länge, men materialet man arbetat med har inte kunnat åtgärda mer än ett önskemål i taget. Jag jämför det här med carvingskidorna i utförsåkningen. Man visste principerna, men man kunde inte bygga en skida med den vridstyvhet som krävdes och smidigt få den flexibilitet i längsled som krävdes.

Ser du några nackdelar?
– Nej. Ur biomekanisk synpunkt ser jag inga aspekter som inte tagits hänsyn till. Eccos öppna forskningsresultat kommer enligt min mening att visa på mindre skadeproblem for allmänheten och bättre topprestationer for specialisterna.

Har du själv provat skon, eller hört någon som gjort det?
– Nej. Jag har däremot imponerats av den noggrannhet man angripit de mekaniska egenskaper som en sko bör ha för att anpassas till fotens alla ganska komplicerade rörelser under ett löpsteg.

Tror du att den svenska löparen kan ta in nytänkandet med Biom?
– Ja, det hoppas jag verkligen. När Fosbury hoppade med ryggen mot ribban trodde nog de flesta att det var en ”engångsfluga”. Men biomekaniker förstod med ens att det var ett revolutionerande sätt (Ingen hade ”vågat tänkt rätt” förrens man såg det).

Måste man inte ändra sin löpteknik?
– Man kommer inte att behöva jobba mot skon utan skon jobbar med foten varför anpassningen till skon kommer att bli både snabb och ”smärtfri”

Tror du på idén att Biom-skon förebygger skador på ett bättre sätt?
– Ja!