Willix valde multisporten
Heléne Willix älskar variation. Hon har avslutat sina karriärer som militär femkampare och triatlet. Hon ska äntligen testa en stor multisport-tävling i Mexico och springer mest på kul. Då blev hon uttagen till EM i marathon!
Det fanns inte plats för det i det späckade schemat, så Heléne var tvungen att tacka nej.
Efter Stockholm Marathon tog Ulf Karlsson ut fem tjejer som skulle representera Sverige i marathon på EM i friidrott, som avgörs i München i augusti. Heléne Willix var ett av namnen i kraft av det lopp som hon sprang i London i april. Där kom hon på 13:e plats på 2.40.23. Men Heléne hade inte haft en tanke på EM och var redan uppbokad. I augusti ska hon begå sin debut som multisportare på de mexicanska mästerskapen, i Monterrey.
- Jag tycker att jag har lagt av med elitsatsningen, säger Heléne frankt. Det finns fler som springer bra och satsar mer än jag.
Heléne är ett udda inslag i svensk långlöpning. Hon är yrkesmilitär, pluggar till hälsopedagog på Idrottshögskolan, har deltagit i internationella mästerskap i såväl militär femkamp som triathlon. Löpningen är en rolig fritidssysselsättning i ett mycket aktivt liv. Idrotten tar en stor plats i tillvaron, men det är rörelsen i sig, inte tabellbitande som präglar henne. När alla andra tittar på VM-semifinalen i fotboll är Heléne upptagen med att planera det militära landslagets VM-resa till Estland. För första gången ska hon inte delta själv, utan vara med som lagledare. London Marathon, som kvalificerade henne till EM, var bara en tillfällighet.
- Jag åkte dit mest för att umgås med min make, en semester på fyra-fem dar, säger Heléne, som fick en startplats tack vare sina goda meriter medan maken Stefan blev utan nummerlapp.
- Men han sprang i Stockholm och tog sig i mål till skillnad från många andra!
Heléne tyckte också att det var fruktansvärt varmt och plågades under det andra varvet då någon sprang förbi och hejade på med orden "Kom igen, tänk på EM!". Det var den blivande SM-trean Karin Schön, som hade koll på att Ulf Karlsson hade krävt ett visst snitt av tjejerna för att de skulle få åka till EM.
- Jag hade aldrig hört talas om EM. Just då ville jag aldrig springa en mara igen! minns Heléne.
Men när Ulf Karlsson ringde dagen därpå var Heléne alltså tvungen att förklara att i augusti var det redan inplanerat att hon skulle tävla i Mexico.
- Jag har haft kontakt med ett lag i fyra, fem år, men aldrig haft tid att åka på tävlingar. Det är ju inte så lätt att åka iväg en månad i november när man jobbar och pluggar.
Så tävlingen i Monterrey var den första som passade det pressade schemat och inget som hon kunde tacka nej till. Dessutom var det med glädje som Heléne hörde att hennes plats gått till Annika Nyberger.
- Vi tränar tillsammans med Jennie Åkerberg, som också pluggar på Idrottshögskolan, ibland när vi har tid.. Det är jättekul att ha tjejer att springa med. Det har jag inte haft förut.
Och springer gör hon helt utan program. Ibland blir det löpardojorna som åker fram, ibland är mountainbiken. Eller båda delarna, som i midsommarhelgen, då hon fick ett tillfälle att träna tillsammans med multisport-laget.
- Det blev en del paddlande och klättring med rep både uppför och nerför, berättar Heléne, som i Mexico även har ett par hästar med i tävlingsutrustningen.
- Jag är himla nyfiken. Vi får se om multisport blir något som jag kommer att satsa mer eller mindre på i framtiden.