Runar Höiom
Några frågor till Runar Höiom, som nyligen sprang maran på 2:28:39 i Dubai, och därmed toppar svenska årsbästalistan 2002! Runar visade dock redan ifjol att han blir att räkna med på maratonsträckan framöver. Sitt snabbaste lopp gjorde han i Berlin Marathon, där han hade 2:23:02 vilket var den 4:e snabbaste svenska tiden 2001.
Vem är löparen Runar Höiom?
Född -67 i Mölndal, Sverige. Springer för Alingsås IF. Bor i Oslo, Norge. Gift med stockholmska Pia fd Johansson, tidigare aktiv jockey på Täby men nuvarande galopptränare. Två barn på två och fem år - Sara och Felicia.
Uppvuxen strax utanför Göteborg i Floda. Under ungdomstiden deltog jag i en hel del aktiviteter. Huvuddelen var individuella och konditionskrävande grenar som orientering, cykel friidrott och skidor. Aldrig som stjärna i någon idrott men hade skoj. All idrott försvann under gymnasietiden då jag "spårade ur". Under lumpen fick jag tillbaka gnistan.
Att få genomföra fallskärmsjägarskolan gav vatten på kvarn att fortsätta den militära banan.
På mystiska vägar hamnade jag i Franska främlingslegionen och tjänstgjorde som fallskärmssoldat på Korsika i två år. På regementet anlades en allvädersbana vilket skapade ett sug efter mina gamla spikskor. Skorna kom och jag började springa igen.
Efter den turen var jag hemma några månader och blev rastlös igen. Efter olika transporter kom jag till Tel Aviv i Israel. I detta land förblev jag i ett halvår och jobbade som kock. Här tappade jag formen igen av ett lite väl lätt leverne.
Väl hemkommen i Sverige sökte jag in till Officershögskolan i Halmstad.
Där läste jag under ett år för I15. 1991 blev jag fänrik och samtidigt rekryterades jag av P-G Björkman till Alingsås IF. De första åren som officer inriktades mitt idrottsliga intresse till Längdskidor och triathlon.
Från 1995 startade jag att träna mer än mina kamrater och fick ganska snart svar genom att passera dem på tävlingar. Detta sporrade till att satsa än mer.
Du inledde 2002 med ett bra maratonlopp i Dubai, kan du berätta lite om loppet ?
- Siktet var inställt på att löpa under 2.20. Det var med tanke på hur lätt det var i Berlin som lockade med detta målet. Under julen hade jag fått indikationer om att storform var på gång. Efter det kom dock en nedtur i form av ett dåligt nyårslopp i Göteborg. Jag tyckte ändå att jag skulle kunna sikta in mig mot en 2.20-mara.
Alla förberedelser gick enligt plan. Pia var med för att sköta vätskelangning - den bristande länken i Berlin. Det var lite blåsigt, varmt och fuktigt. Detta var dock faktorer som jag inte skärrades av. Hotellet var mycket fint och maten var serverad till oss och Afrikanerna med finess.
Starten gick kl.07.00 (4 vår tid) vilket innebar att jag blev tvungen att gå upp mitt i natten för att väcka kroppen.
Taxi tog mig till andra sidan av byn där start och mål var. Efter kort uppvärmning ställde vi upp på startlinjen. Det var nog lika mycket TV kameror och journalister som löpare. 200 kom i mål i maraton. Shejken som välsignade loppet tutade iväg oss i mörkret. Första kilometern gick fint.
Hela klungan var samlad i jämn och fin fart. Med 4.00 min på första km fick man en liten knäck. Det hade ju gått fort och jag var kokhet och svettades enormt redan nu! Ok det var väl lite felmärkt. Jag släppte afrikanerna ganska snart och slog följe med en ryss istället. Vi följdes åt ett tag men så fick jag släppa honom efter 10 km. Fortsatte i min egen takt hela tiden med km passeringar runt 2.20-fart. Kom ikapp ryssen och en etiopier vid 13 km. Vi sprang i Dubai centrum på gator 4-6 filer breda som delvis var avstängda för oss.
Jag sprang med pulsklockan på under hela loppet. De första 15 km hade jag hängt på gärdesgården hela tiden (nära att ge upp).
155-160 slag per minut i jämförelse med 147-148 i Tromsö maraton kan skapa en viss ångest med 20-30km kvar att löpa. 1.06.25 vid 20km och 1.10.15 halvvägs kan vara inspirerande om man går för att löpa under 2.20 - Nu var det en annan situation eftersom jag hade pressat mycket hårt för att hålla uppe farten hit.
Ändå släppte ryssen helt apropå, han såg ju inte ett dugg sliten ut! Vid 30 km fick jag sista vätskan och gel av Pia. Hon sa att jag var på 15:e plats och det var mycket upplyftande. Den energikick hon gav mig både fysiskt och
psykiskt tog snart slut.
Etiopiern har legat steget efter mig sedan 17 km passering. Tappar 1,5 min under den 3. milen i förhållande till mitt schema. Den sista milen tappar jag ytterligare 6,5 minuter. Klarar av att bjuda på en fin spurt mot etiopiern.
Är mycket trött efter loppet. Det är den främsta orsaken till att jag är mycket nöjd. Jag har ju slitit sen första kilometern och det tar mer än att kunna "cruisa" i 35 km och sedan slita i en dryg halvmil. Det är inte många sekunder jag kunde ha gjort bättre. Träningen inför loppet har gått riktigt bra och allt var toppen.
Tid: 2.28.39
14 plats av runt 200 löpare.
(Egentligen 13 eftersom en lokal löpare hade fuskat men det såg snyggare ut om detta inte offentligjordes!)
24 grader vid starten och 30 vid mål!!
75% luftfuktighet. - Var orsaker till att jag blev så varm och svettig!!
Hann du göra något mer än bara springa, några intryck av landet?
Efter en del turer till olika muslimska länder var Dubai en fröjd att besöka. Familjefäder var ute och tog hand om barnen och fruarna/kvinnorna hade stor frihet. Ingenstans kom taxichaufförer eller försäljare och tjatade. Folk var trevliga och hjälpsamma. De pratade bra engelska så det var lätt att kommunicera. Efter loppet hyrde vi en bil och drog ut på tur.
Vi tog oss in i Oman för att se detta mytomspunna land. På Östkusten stack jag ut på en dyktur. Sikten under vattnet var dålig, runt 10 meter. Det skylldes på rik förekomst av plankton. Därför var det mycket fisk vilket är mitt främsta intresse vid dykning. Efter en lugn nedstigning till 10m djup möttes vi av flera stim av olika fisk. Bäst var 1,5 meter långa Barracudor som simmade lugnt strax bredvid. Skorpionfisk och "Drakfisk" simmade omkring i stim i det fria. Under dyket såg vi fyra olika typer av muräna.
Honeycombmuränan är en läckert mönstrad ål. Dyket avslutades med ett möte med en lagom stor grön havsköldpadda. Detta dyk rankar jag som ett av mina fem bästa dyk!!
Du har gått från hinderlöpare, till maraton. Är det maraton som gäller nu?
- Jag hade bestämt mig för att avsluta friidrotten med ett sista år 2001 som maratonlöpare. Det är mitt samvete för familjen som intalade mig att bara ta ett år på maratonsträckan. På sensommaren sa frugan till mig att -Självklart skall du fortsätta ett år till. Detta gjorde mig glad eftersom maraton visade sig vara en mycket tilltalande tävlingsform.
Nu har jag märkt att jag har mycket sämre laktatolerans vilket hämmar farten på kortare distanser som hinder. Det är helheten som gör maraton så inspirerande. En inledande träningsperiod, kost, kolhydratsuppladdning, vätskeplanering, km tider, hjärtfrekvens, publik och så vidare.
Hur mycket tränar du nu, och är det skillnad i träningen jämfört med när du sprang bana?
- Inför Dubai maraton periodiserade jag träningens kvantitet med 14mil och 21mil. Kvaliteten var konstant:
Huvuddelen av träningen genomför jag som transport till och från jobbet.
På morgonen startar jag strax efter 07.00. Efter dusch och frukost tar jag itu med arbetet som lärare. Vid tvåtiden byter jag om och löper hem igen =2 pass x 14km och genomfört arbete färdigt vid 15.30 är helt kanon. Detta upplägg gör att det är en fröjd att träna 21 mil/vecka!!
Hinderträningen omfattade högre träningsmängd (dec - juni 2000 snitt över 21mil/vecka). Högre fart på intervaller och kortare, både arbetsperiod och vila. Den större träningsmängden var en kombination av vild satsning och
desperation för att nå höga mål. Jag fick aldrig utdelning av detta. Min teori är att jag tålde att träna mycket men att jag inte absorberade - superkompenserades av all träning.
Pers är 356km på en vecka.
Ett annat pers är 30 pass på 10 dagar under höghöjdsträning i St Moritz.
Långpasspers är 80km
Hur ofta/långt/fort kör du på dina långpass ?
Ett till två pass i veckan drar jag ut på tur som jag kallar det.
Onsdagsturen varar i 1,5-2 timmar medan söndagsturen gärna passerar 2,5 timmar. Hastigheten ligger mellan 4.30 och 4.45. Det är pass jag gillar och ser fram emot. Det är många problem jag brainstormat och funnit lösning på under dessa turer.
Vad är målsättningen för 2002?
Tidsmål är att springa under 2.20 på en snabb maratonbana. Placeringsmål är att nå medalj på Stockholm maraton. Upplevelsemål är glädje, socialt umgänge och att känna mig i form.
Red ut begreppen om du är svensk/norsk eller både och? klubbar etc!?
Tack för den frågan! Många har frågat efter Berlin maraton i höstas. Jag är svensk medborgare och ställer upp i svenska mästerskap. Det innebär att jag inte får delta i andra nationers (Norska Mästerskapen) Mästerskap under samma år. Efter en del korrespondens med svenska och norska friidrottsförbundet fick jag vara medlem och tävla för en norsk förening i Norge. Internationellt och i Sverige tävlar jag för Alingsås IF och kommer alltid att göra det. I Norge har jag sprungit i två föreningar: BUL i Oslo och Tyrving IL. Nu är det dock endast Alingsås IF som gäller. Klubben har alltid stöttat mig och varit mycket generös.
En annan tillhörighet är att jag denna säsong kommer att löpa med utrustning från NIKE.
Vad tycker du om Sthlm Marathon?
Nu när jag har en del andra lopp att jämföra med så växer Stockholm Marathons status i mina ögon. Loppet har jag redan börjat se fram emot.
En nervös och förhoppningsfull Runar kommer att stå på startlinjen i årets lopp. Endast en kraftigare skada kan hindra det.