– Det låter suveränt! utropar Per-Erik Bång, tävlingsledare på Trosa Stadslopp när han nås av beskedet.
Loppet som avgörs den sista fredagen i juni inne i Trosa mäter 8,9 kilometer och lockar drygt tusen löpare varje år.
– Vad är det som löparna uppskattar så mycket i er tävling?
– För det första är Trosa en mysig stad med smala gränder. Det är tätt med publik längs med båda sidorna av Trosaån. Det är en bra blandning på publiken, som är väldigt entusiastisk. Det finns många sommarstugor runtomkring och då kommer hela familjen. De låter ungarna springa först.
– Sen vi försöker lyssna på löparna och hela tiden förbättra loppet. Och så har vi alltid tur med vädret!
– Finns det ingenting som de klagar på?
– Jo, att man inte kan anmäla sig direkt på Internet, så vi jobbar på att införa det i år. Och att startavgiften är hög, men det är 220 kronor från början. Det är alltid dyrt att anmäla sig samma dag som tävlingen.

Pelle Bång började jobba med loppet vid dess andra upplaga 1988 och blev tävlingschef för fyra år sedan.
– Hur har loppet utvecklats under dessa 20 år?
– Tidtagningen ändrades för tio år sen, så att vi kunde ge snabba resultat. Det är mer planerat nu. Vi är öppna och vågar förändra oss efter vad löparna tycker. Vi tittar på de stora loppen. Det är ju de som styr.
– Ni är en orienteringsklubb (Trosa SOK) som arrangerar. Är det inte ett underbertyg åt friidrottsföreningarna att ni är bättre på att arrangera ett stadslopp?
– Jag vet inte, det är möjligt att orienterare är mer tekniskt lagda. Jag läste en undersökning som visade att det är många med såna yrken i orienteringsleden.
– Hur ser Trosa Stadslopp ut om tio år? Är du kvar då?
– Ja, det tror jag, om jag får ha hälsan. Man får så mycket positivt tillbaka av att hålla på med tävlingen, säger Pelle Bång, som liksom alla andra bakom loppet jobbar helt och hållet ideellt. 56 år gammal menar han att det inte ens är problem med återväxten på den punkten.
– Det är klart att det behövs entusiastiska personer. Men vi har så många som flyttar tillbaka efter att de har utbildat sig. De har fått en bra grund som juniorer i föreningen och vill sen ge tillbaka. Det är ju en stor klubbkänsla inom orienteringen, en familjeanda.

Nöjd med omröstningens utgång kan Pelle Bång gå tillbaka till jobbet med nästa års arrangemang. Den senaste dagen har han tagit ledigt från det riktiga jobbet, men inte för Trosa Stadslopps skull utan för att spåra för skidåkarna efter att den första snön fallit. Och det finns många saker att fila på även för ett evenemang som fått det bästa betyget.
– Förbättringar är A och O. Man kan inte hålla på å klippa å klistra!