Marathon.se har djupforskat i myter och sanningar och hittat en rad sensationella fakta. Som att den antika budbäraren knappast hette Pheidippides, och att det första moderna maratonloppet inte sprangs vid OS 1896 och att det låg fusk bakom Spiridon Louis seger i OS-maran 1896.

Myten om budbäraren
Myten om löparen som sprang från Marathon till Aten för att meddela staden att den grekiska styrkan besegrat den persiska invasionshären vid Marathon finns det många källor till. Sveriges största tidning skriver i sin OS-bilaga att budbäraren hette Pheidippides och att han dog efter att ha yttrat ordet ”Nike” (Seger). Allt är inte sant som står i tidningar säger vi och säger att budbäraren hette Thersippos och att hans sista ord efter att ha sprungit de fyra milen i full stridsutrustning var ”nenikhkamen” – vi vann. Pheidipiides var en annan samtida budbärare som strax före slaget vid Marathon sprang till Sparta för att begära hjälp. Sträckan var 229 kilometer och för att hylla Pheidippides bragd (han dog inte av utmattning) avgörs i september varje år numera Spartathlon. Svensken Rune Larsson har vunnit några gånger och greken Yannis Kouros har rekordet på distansen med 20 timmar och 25 minuter.

Sanningen om det första loppet
Det första maratonloppet i modern tid avgjordes vid OS i Aten 1896 säger uppslagsböckerna. Sant att maratonlöpningen skapades till det första moderna olympiska spelen säger vi, men de första loppen på sträckan Marathon-Aten sprangs tre gånger tidigare samma år i olika uttagningslopp för det grekiska laget till OS. Första loppet den 11 februari 1896 vanns av George Gregoriou som alltså därmed bör kallas den första maratonlöparen.

Sanningen om segraren
Spiridon Louis vann till hemmapublikens stora glädje det första olympiska maratonloppet 1896. Uppgjort säger vi och konstaterar att Spiridon Louis OS-vinst och figur verkar skum. Mycket skum. Tvåan i loppet Charilaos Vasilakos anklagade öppet Louis för att ha fuskat. Vasilakos godkände aldrig att han blivit slagen av Louis och berättade att han blivit hindrad av en folkhop att springa vidare och blivit uppehållen säkert 20 minuter mot slutet av loppet.
Vasilakos var från landsbygden på Peleponesos, medan Spiridon Louis var atenare. Alla ville se en atenare som segrare. Inte minst startern Major Papadiamantolopoulos som haft Spiridon Louis som rekryt. Det var förresten Major Papadiamantolopoulos som först red in på stadion och meddelade att löpare Spiridon Louis ledde loppet.
Spiridon Louis hade egentligen inte kvalificerat sig för OS. I sitt första långlopp någonsin blev han 17:e man i den grekiska OS-uttagningen. Det var sagt att 16 greker skulle få starta, men Major Papadiamantolopoulos insisterade på att Louis skulle få starta. Sade vi att Papadiamantolopoulos också var tävlingsledare och ordförande för den officiella juryn vid OS-maratonloppet?

Sanningen om fackellöpningen
Spiridon Louis sprang aldrig mer något långlopp efter OS 1896. Däremot ställde han upp och sprang in med facklan i nazisternas propaganda-OS 1936 i Berlin. Dessutom överräckte Louis olivkvistar från Grekland till Adolf Hitler. Vi säger att det faktiskt var nazisterna som införde fackellöpandet i OS och att Spiridon Louis bekände färg när han deltog i sin gamla grekiska infanteriuniform. Han hade ju inte minst en major att tacka för mycket!