Tjurruset hade premiär 1997 och var under sina tio första år ett lopp enbart för killar. När tjejer 2008 för första gången var välkomna var 17 procent av deltagarna kvinnor, och sedan dess har andelen stadigt vuxit. I år utgör de nära 4900 anmälda kvinnorna 53 procent av deltagarna.

– Tjurruset är det av våra lopp som vuxit starkast de senaste åren och skiljer sig också från de andra genom att locka andra typer av löpare än vi normalt ser. De söker en tuff upplevelse att dela med sina vänner, och utmaningen ligger i att besegra terrängen mer än att slå ett personligt rekord. Det är ett modernt motionsevenemang och det tror vi är den främsta anledningen till att loppet nu lockar fler tjejer än killar, säger Daniel Almgren, vd för arrangören Stockholm Marathon Gruppen.

I den första löparboomen under 1980-talet var det relativt få kvinnor som deltog i de stora loppen, och för att locka fler introducerades motionsevenemang som Tjejmilen (1984) och Vårruset (1994) exklusivt för kvinnor. Dessa lopp fungerade under många år som en introduktion till mer traditionella lopp, och idag har löpningen blivit alltmer jämställd.
Karin S. Lindelöf som är universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet har forskat kring tjejlopp och kvinnors deltagande i motionsevenemang. Hon är inte förvånad att kvinnor nu är i majoritet i Tjurruset.

– Det har varit en trend i många år att fler och fler tjejer springer, och att andelen kvinnor i de stora loppen ökar. I vår forskning har vi sett att en stor anledning till det är löpningens lättillgänglighet. Det behöver inte ta så mycket tid, det går att genomföra nästan var som helst och det är inte speciellt dyrt. Att det just i Tjurruset är en övervägande andel kvinnor är intressant, men det vi lärt oss är att många kvinnor söker något annat än det som rena tjejevenemang som Tjejmilen och Tjejklassikern tycks signalera. Mer kontrast än leran och det skitiga går ju knappast att få, säger Karin S. Lindelöf.

Mer information om Tjurruset finns på tjurruset.se