Det var den legendariske sportjournalisten Glokar Well (Oscar Söderlund) som kom med idén till ett långlopp i Stockholm. Glokar Well hade vid besök i USA imponerats av stora långlopp som arrangerades där. Han ville nu med en ny stor tävling i Stockholm väcka liv i svensk långlöpning.
Att Fredrikshofs IF erbjöds att bli medarrangör var naturligt; Fredrikshof var landets ledande långlöparklubb.

Stockholmsloppet 1927 hade start och mål på Stadion. Banan, som mätte 25 km, gick på Norra Djurgården och runt Brunnsviken.
Premiärloppet genomfördes i ösregn och vanns överlägset av engelsmannen Ernest Harper. Hans tid blev 1.27.01.
Nio år senare var Harper tvåa i maratonloppet vid OS i Berlin.

Banan justerades under de kommande åren, men var vanligen förlagd till Norra Djurgården samt på vägar runt Brunnsviken. Loppet hade start och mål på Stadion. 1936 var det dock start och mål på Skansen och 1937, 1938, 1944 och 1945 på Fotbollstadion i Råsunda.

Under de första åren avgjordes Stockholmsloppet i samband med fotbollsmatch på Stadion, något som både var en styrka och en svaghet. Värdefullt var att mycket folk sett löparna. Svagheten var att löpningen ej fick stå på egna ben.

Tävlingen var internationell och var fram till dess nedläggning 1955 en av de viktigaste svenska långloppen.
Under denna tid vann Thore Enochsson från stockholmsklubben Matteus-Pojkarna Stockholmsloppet fyra gånger (1933-36). Han avlöstes av den finländske storlöparen Erkki Tamila som segrade de närmaste tre åren. På 50-talet blev arbogalöparen Uno Gustavsson tredje man som lyckades vinna loppet tre gånger.

1962 återupptogs tävlingen under namnet "Lilla Maran". Förmodligen var
detta den första halvma (21 098 meter) som arrangerades i landet.
Den kontrollmätta banan gick fem och ett halvt varv runt Laduviken. 1968 återtogs namnet Stockholmloppet. I arrangörsklubben Fredrikshofs klubbtidning rapporterades att "vi med glädje kunde räkna in nästan 300 deltagare, vilket torde vara rekord för ett landsvägslopp i Sverige".
Bland de startande detta år märktes en stor del av den norska långdistanseliten och segern blev också norsk genom Kjell Botten.

I samarrangemang med Stockholms första DM i maratonlöpning 1969 flyttades Stockholmloppet till trakterna kring Gärdet och Kaknästornet. Stockholmsloppet blev nu ett parklopp på 14-15 km. Efter ett års uppehåll återkom tävlingen och arrangerades ytterligare sex gånger med i stort sätt samma bansträckning.

1977 förlades banan till universitetsområdet vid Lappkärrsbergen och Stora Skuggan, även här i lättsprungen parkterräng. Efter några år flyttades Stockholmsloppet återigen, nu allt närmare sin ursprungliga hemvist, Stadion.
1981-83 arrangerades tävlingen i Lill-Jansskogen, men det var inte förrän 1983 som start och målgång ägde rum inne på Stadion igen.

På höstkanten 1983 tog Staffan Skog, idrottskonsulent i Turebergs IF, kontakt med Fredrikshofs-ledaren Bertil Carlén. De två började planera för ett halvmaratonlopp på Stockholms gator. Inom Tureberg och Fredrikshof arbetade man vidare på idén, och så småningom fick klubbarna gehör hos Stockholms-Tidningen som ställde upp som medarrangör.
Intresset blev stort redan från början och trots att tidningen lades ned någon vecka före tävlingen kunde närmare 3 000 löpare räknas in till nypremiären 2 september 1984.
Det blev succé för arrangörsföreningarna med mycket beröm från såväl
deltagarnas som från polisen. Tommie Nordh och Åke ”Biten” Eriksson – båda från Fredrikshof – delade på segern i loppet.

1987 segrade en då relativt okänd kenyansk löpare vid namn Douglas Wakiihuri. Tre veckor efter Stockholmsloppet presenterade han sig på allvar genom att bli världsmästare i maratonlöpning.
Andra kända vinnare: Benson Masya från Kenya vann 1992 och blev några veckor senare världsmästare i malv maraton. 1997 segrade japanskan Junko Asari i damklassen. Några år senare blev hon världsmästarinna på maraton.

Deltagarantalet ökade efter nypremiären 1984. Som mest hade loppet 11400 anmälda (1995).
I slutet av 90-talet blev dock ekonomin ansträngd och Tureberg och Fredrikshof valde att inleda ett samarbete med Hässelby SK och Spårvägens FK, de klubbar som arrangerar bl.a. Stockholm Marathon.

2001 drog sig Fredrikshof ur detta samarbete och fortsatte istället att arrangera Stockholmsloppet på egen hand. Tureberg, Hässelby och Spårvägen fortsatte med ett halvmaratonlopp som bytte namn till S:t Eriksloppet (idag Stockholm Halvmarathon). Den tävlingen fick start och mål vid slottet.

Idag är Stockholmsloppet ett lopp över 10 km med start och mål på Stockholms Olympiastadion. 2007 avgörs tävlingen lördagen den 6 oktober.

Läs mer om dagens Stockholmsloppet och om tävlingens historia: