Det var den 3 oktober 1901 som föreningen bildades av några pojkar I 15-årsåldern som samlats på trappan till Fredrikshofs Slott på Östermalm i Stockholm.
De tre första åren gjorde föreningen inte så stort väsen av sig, men 1904 blev ett genombrottsår. Det året tillfördes FIF många nya medlemmar genom sammanslagning med Norrmalms Sportförening. Samma år vann Gustaf Törnros sin första seger i terränglöpning, och föreningen debuterade som arrangör av friidrotts tävlingar.
1906 var det Olympiska Spel i Aten. Tre friidrottare från Fredrikshof blev uttagna att representera Sverige i maraton.

Håller sviten i Dagbladet
1913 vann Fredrikshof Dagbladsstafetten som då genomfördes för första gången. Fredrikshof dominerade denna nya stortävling stort och vann både i klass 1, 2 och 3 (30 man i varje lag).
1914 blev Dagbladet en ännu större triumf. FIF deltog med sex lag (180 man) och vann samtliga klasser där föreningen deltog.
Fredrikshof är den enda förening som deltagit i denna landets äldsta stafett löpning varje år sedan premiären 1913.
När det för några år sedan var kris för Dagbladet, och Stockholms Friidrottsförbund t.o.m. beslutat nätta ned tävlingen, klev Fredrikshof in och tog över ansvaret.

Premiär för Stockholmsloppet 1927
En annan tävling som starkt förknippas med Fredrikshof är Stockholmsloppet. Tävlingen hade premiär 1927 och arrangerades av Fredrikshofs IF och Stockholms Dagblad (senare Stockholmstidningen).
Banan, som mätte 25 km, var förlagd till Djurgården samt vägar kring Brunnsviken med start och mål på Stadion.
Tävlingen var internationell och tillhörde fram till dess nedläggning 1955 (första paus) de stora begivenheterna i svensk långlöpning.
1962 återupptogs tävlingen under namnet "Lilla Maran", och förmodligen var detta det första halvmaraton som hölls i landet, fem och ett halvt varv runt Laduviken på kontrollmätt bana.
1968 återtogs så namnet Stockholmsloppet, och i en klubbtidning har rapporterats att "vi med glädje kunde räknas in nästan 300 deltagare, vilket torde vara ett rekord för ett landsvägslopp i Sverige".
1984 gjordes en stor nysatsning på Stockholmssloppet när Fredrikshof tillsammans med Tureberg satsade på en halvmara genom centrala Stockholm med start och mål på Stadion. Det blev succé för arrangörsföreningarna med mycket beröm från såväl deltagarnas som ordningsmaktens sida, och inte blev glädjen mindre av den dubbelseger som Fredrikshofs Tommie Nordh och Åke "Biten" Eriksson svarade för.
Stockholmsloppet hade som mest drygt 12 000 deltagare, men under 90-talet minskade antalet löpare. I fjol lades tävlingen ned, men Stockholmsloppet återuppstår nästa år i Fredrikshofs regi som ett millopp med start och mål på Stadion.

Paavo Nurmi i Stadsloppet
Stadsloppet är en annan tävling som med stor framgång arrangerats av Fredrikshof. Tanken att skapa en motsvarighet till Dagbladsstafetten på sträckor mellan 2 000 m och 5000 m Dagbladsstafetten har betydligt kortare sträckor).
Loppet hette från starten 1921 "Dagens Nyheter och Fredrikshofs Propagandalöpning för 6-mannalag Stockholm Runt".
Stadsloppet var dock inte en propagandatävling utan en tuff elittävling.
Fredrikshof segrade de två första åren, och vann igen så sent som 1965.
Paavo Nurmi, tidernas kanske främste långlöpare, är en av många som sprungit Stadsloppet. Nurmis förening Turun Urheiluliitto blev 1931 överraskande besegrat av den numer nedlagda stockholmsklubben Mode.
Fredrikshofs medlemsblad berättar att asketiske och banketträdde finländaren överraskade alla att komma på festen på Gillet och till och med ta en snaps och ett glas punsch.
I mitten på 70-talet lades stafetten ned.

Svanberg och Palmé
Fredrikshof var en av landets främsta friidrottsklubbar under 1900-talets första hälft. Under åren 1906-1942 tog föreningen SM-guld alla år utom fyra.
De allra flesta SM-gulden kom på medel- och långdistanslöpning. De stora stjärnorna genom åren är John Svanberg och Henry Palmé. John Svanberg, som föddes 1984, var en av världens mest framgångsrika
löpare på distanser från 1500 meter till maraton (42 195 meter) I början av seklet. Han vann sina största framgångar vid OS i Aten 1906 där han vann silvermedalj på båda 5 miles (8,1 km) och maraton.
Vid OS i London 1908 tog han bronsmedalj på 5 miles, blev åttonde man på maraton.
Svanberg slog hela 6 svenska rekord och 2 världsrekord Hans bästa resultat var på 3000 m med 8.54, 10.000 m med 32.18,4. Båda tiderna var världsrekord.
1909 proffsförklarades John Svanberg efter det att hans fru sålt hans priser bl a den värdefulla pokalen från OS i Aten. Svanberg fortsatte då att tävla som proffs i långlopp i USA. 1910 blev det segrar I maratonlopp i både Chicago och New York. Det inbringade 18 000 dollar,
en ansenlig summa på den tiden.
Henry Palmé, fött 1907, hade inga större förutsättningar för löpning, kort och kraftig som han var. Men med en ovanlig energi byggde Palmé upp sig till att bli landets dominerande maratonlöpare under ett helt decennium.
Det blev tio SM-guld åren 1934-44. Enda gången under denna period han inte segrade var 1943 då "Lappen" Olle Larsson tog hem SM-guldet sedan Palmé nekats permission från sin militärtjänstgöring.
Två år i följd, 1938 och 1939 van han Sporting Life Marathon i London. Vid EM 1938 blev han bronsmedaljör. Henry Palmé var en av favoriterna vid OS 1936 men magbekymmer gjorde att han "bara" blev 13:e plats.

Satsar på ungdomen
Under de senaste decennierna har Fredrikshofs friidrott inte varit lika framgångsrik. Det senaste SM-guldet kom 1980 då två Fredrikshof-löpare - Bosse Engwall och Martin Hafström - sprang hand-i-hand över mållinjen vid maraton-SM. Engwall dömdes som vinnare.
Lagom till 100-årsjubileet har Fredrikshof kunnat flytta tillbaka till kansliet på Östermalms IP sedan läktaren nu är återuppbyggd.
Fredrikshof, som länge varit en an landets bästa veteranföreningar, satsar nu på en bred ungdomsverksamhet.