Ifjol vann Erik halvmaraton-SM i vid Göteborgsvarvet två veckor innan sin maratondebut i 2009 års Stockholm Marathon. Maratondebuten blev dock inte riktigt som Erik hade hoppats, då han ”mötte den berömda väggen” och fick en tung avslutning in mot Stockholm Stadion.
Marathon.se fick en pratstund med Erik och fick då bland annat möjlighet och fråga om fjolårets ”maratonvägg” gjort att upplägget ser annorlunda ut inför årets Stockholm Marathon.

Vad var det som inte stämde i Stockholm Marathon ifjol?
- Jag tror det var flera saker. Dels tror jag det berodde lite på att jag sprang Göteborgsvarvet två veckor innan Stockholm. Det var tydligt att jag inte riktigt återhämtade mig från halvmaran till maran. Framförallt han jag inte riktigt blir fräsch i vaderna mellan loppen, och jag stumnade sen väldigt tidigt i just vaderna i Stockholm. Det inverkade säkert också negativt på återhämtningen att jag hade några sjukdagar mellan loppen.
- Sen tror jag också att jag valde ett par lite för lätta skor. Jag orkade inte riktigt hålla steget i så tunna skor som jag valde.
- En stor orsak tror jag också var att när jag väl sprang loppet, så sprang jag inte riktigt efter mina egna förutsättningar utan tittade för mycket på andras ryggar. Det gjorde att jag inte höll det tempo som jag borde. Mellan 5-10km tror jag vi var nere på 15.15 på det 5 km avsnittet, och med facit i hand var det alldeles för fort. Just den 5km ”dödade mig”. Jag var helt slut redan strax efter 25km.

Men du tog dig i mål trots att du tog ”slut” så tidigt, hur kändes det efter loppet?
- Jag hade förväntat mig att kroppen skulle vara slut ett bra tag efteråt efter maran, så det var jag beredd på. Jag var inställd på att ta det lugnt en månad efter maran, men tyvärr dröjde det längre än så innan benen kom igång igen. Det var framförallt ena baklåret inte funkade. Det tog en bra bit in på hösten innan lårproblemet försvann.

Men sen i höstas måste det rullat på bra med träningen?
- Ja, det tycker jag. Träningen under vintern fram till halvmaran i Holland i mars där jag satte personbästa på 1.04.22 gick riktigt bra. Innan halvmaratonloppet hade jag två riktigt bra veckor i Portugal där jag tränade 20-21 mil per vecka inklusive tre bra kvalitetspass per vecka. Som exempel långpass där vi efter 21km körde 9-10km i maratonfart. Långpassen med fartökning på slutet gav riktigt bra själförtroende.

Hur kändes benen efter halvmaratonloppet?
- Allt kändes väldigt bra. Det mest positiva med loppet var känslan. Jag kände mig väldigt stark och loppet kändes ”kontrollerat” enda in i mål. Så det vara inte bara tiden som var bra med det loppet, utan det gav ett besked om vinterns träning och bra självförtroende inför att jag några veckor senare skulle springa Rotterdam Marathon.

Men det blev aldrig någon start i Rotterdam?
- Jag åkte iväg till Spanien på ett till träningsläger efter halvmaran och efter tre dagars lugn distanslöpning kom jag igång bra med den ”vanliga” träningen igen. Men sen på hemresan från det lägret blev jag förkyld trots att jag redan då börjat trappa ner inför Rotterdam.

Var det svårt att släppa starten i Rotterdam när förkylningen kom?
- Ja, det var grymt svårt att ställa in loppet, eftersom jag hade haft det så länge som ett mål. Att helt plötsligt bara skippa det mål jag haft sedan i höstas var riktigt tufft. Men samtidigt ville jag inte starta med förkylning i kroppen och kanske inte kunna göra mitt bästa.

Hur gick du vidare efter förkylningen fysiskt och mentalt?
- Jag försökte ställa om och hitta något ersättningslopp direkt, så jag skulle kunna släppa Rotterdam. Jag visste att jag var bra tränad och i bra form, och ville få ut det i ett lopp. Men det blev lite ”stressat” att hitta något nytt lopp, samtidigt som förkylningen inte ville släppa riktigt. Så efter någon vecka tog jag beslutet att det var bättre att rikta in träningen och energin mot Stockholm Marathon.

Men nu med en vecka kvar antar jag att beslutet att rikta träningen mot Stockholm Marathon känns positiv?
- Ja, det känns som ett väldigt roligt lopp att springa. Jag har kunnat träna bra under några veckor och det känns inte som jag tappat något direkt på förkylningen.

Jag hörde att du även gjort en laktat och syreupptagningstest ute på Bosön i Stockholm för några veckor sedan?
- Ja det stämmer, och den testen gav bra besked. På given belastning var min puls klart lägre än vid motsvarande period ifjol. På både lägre hastighet och när det gick snabbare behövde mitt hjärta inte jobba lika hårt som tidigare.

Brukar du ha med tester i din träning?
- Nej, jag har bara gjort testen i maj ifjol och nu, men jag skulle gärna vilja få in det mer i mitt träningsupplägg. Det skulle vara kul att arbeta lite mer konstruktivt med tester, och styra träningen mer utifrån testerna.

Vad tror du att du gjort träningsmässigt så att ditt ”testresultat” blev så pass mycket bättre iår?
- Jag tror min totala mängdökning påverkat mig positivt, det har blivit klart fler veckor över 17-18 mil än tidigare år. Sen tror jag även att jag via fler längre tröskelpass och längre intervaller flyttat fram mina nivåer.

Har du något bra tröskel eller intervallpass att tipsa om?
- Ja, jag gillar intervallstegen 5-4-3-2-1km. Den tror jag ger bra inför maran.

Har du gjort några andra förändringar jämfört med ifjol i din träning?
- Ja, jag har lagt på mer styrka för benen. Jag hade ju problem med baklåret efter Stockholm Marathon, och jag jagade en massa lösningar på problemet. Jag var ganska säker på att jag hade en bristning upp mot sätet, eftersom det inte ville släppa. Men man hittade inget, däremot såg en sjukgymnast att min styrka var klart sämre i problembenet.
- Så jag fick ett träningsprogram med djupa benböj med lite tyngre belastning i snittmaskin, kombinerat med utfallsteg på ett ben också i snittmaskinen. Dessa övningar gav bra effekt på baklåret. Det känns också som styrkan gjort att mitt löpsteg blivit bättre och kraftfullare.

Maran är nu bara en vecka bort, hur lägger du upp sista veckan?
- Tanken är att jag på lördag med en vecka kvar ska jag springa ett 10km tröskelpass. Troligen kommer det att gå något fortare än tröskel, helst en bit under tävlingsfarten på maran. Jag vill i det passet hitta en bra känsla, så det får styra farten. Därefter tar jag ett lite längre pass på söndag med lugn distans. Inte ett riktigt långpass men lite längre. På tisdagen eller onsdagen innan maran blir det någon form av kortare intervaller, eller bara distanslöpning kombinerat med bra stegringslopp. Jag tror det är bra att få någon form av överfrekvens i sista veckan innan maratonloppet.
- Jag har pratat med min tränare Mats Erixon (reds anm 2.13.15 på maran) hur han gjorde sista veckan inför sina maratonlopp, och det var antingen 200 meters intervaller eller just distans kombinerat med stegringslopp.

Blir det någon vilodag sista veckan?
- Jag vilar helt på torsdagen, men jag kommer att köra en lätt distans dagen innan loppet.

Kostmässigt gör du någon specifik laddning?
- Nej, jag är lite dåligt påläst kunskapsmässigt inom kosten. Men jag kommer att försöka äta extra mycket och framförallt blir det mer frukt för extra kolhydrater och vätska.

Hur gör du skomässigt, blir det en ”tjockare” sko i år?
- Ja det blir det, jag kommer inte att springa i den tunnaste skon som jag har på kortare landsvägslopp utan i en något mer uppbyggd sko. Jag har hittat en variant från New Balance som är lite japaninspirerad med bra maratonkultur och den känns riktigt bra. Förhoppningsvis bidrar den till att jag klarar hålla steget bättre än ifjol.

Vad är målsättningen i årets Stockholm Marathon?
- Det är att ta medalj på SM först och främst. Jag ska försöka göra mitt eget lopp i år, och inte titta så mycket på hur de andra springer. Visst har jag höga förhoppningar, man jag ska vara lite försiktigare i år.

Marathon.se tackar för intervjun och önskar Erik stort lycka till den 5 juni.