Nya forskningsupptäckter har gjort att man nu vet att hjärnan, även hos vuxna, bildar nya nervceller. Eriksson och Kuhn förklarade att nya nervceller bildas
från neuronala stamceller och progenitorer i hjärnan
genom en process som kallas neurogenes. Neurogenesen
uppkommer genom att stamceller delar på sig och ger upphov till nya nervceller. Man har visat att neurogenesen är vanligt förekommande i den del av hjärnan som kallas hippocampus. Hippocampus tros vara viktig för vissa minnesfunktioner och är även involverad i patogenesen av depressiva tillstånd.1998 lyckades man för första gången se neurogenes i hippocampus hos människa. Och i dag kan man med den senaste tekniken redan efter två timmar se hur nya nervceller bildas. Nya nervceller produceras i tre steg; proliferation, migration och differentiering. I djurstudier kan man se att under de första tre månaderna
efter nybildandet så dör hälften av nervcellerna.
Resterande överlever och fortsätter sedan att leva under lång tid. Eriksson och Kuhn har gjort studier för att se vad som händer om man försöker att reducera
celldöden i hippocampus. Resultatet visar att vi, tyvärr, inte blir smartare av att producera mer nervceller.
Däremot är det viktigt att behålla balansen mellan celldöd och nyproducerade nervceller för att få en sund och väl fungerande hjärna.Men vad gör egentligen dessa nervceller, vad bidrar de med och hur hänger det ihop med psykisk ohälsa? Ja, detta är fortfarande till viss del en gåta för forskarna.
Eriksson och Kuhn menade att man tror att cellerna bidrar till minne och inlärning, men det är kanske inte riktigt så enkelt. För att förstå vår komplexa
hjärna görs studier på råttor eftersom det visat sig att vi till 95 procent är genetiskt identiska. Ökad neurogenes har i de flesta studier varit kopplat till förbättrad prestation både kreativt och intellektuellt.
Bristande förmåga till neurogenes i hippocampus medför en biologisk och cellulär orsak till förändring i hjärnans formbarhet vid stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom. De senaste rönen om neurogenes är att stress blockerar
nybildandet av nervceller och att avslappning, regelbunden motion och en stimulerande miljö ökar och optimerar möjligheterna för detta. Ett allt för kraftigt påslag av stresshormoner, särskilt höga kortisolnivåer, kan leda fram till att nervceller dör i hjärnan. Människor som är utbrända och stressade uppvisar ofta tecken på att hjärnan är överbelastad. Sådana symtom är bland annat koncentrationsstörningar,
minnesstörningar, sömnstörningar, irritabilitet,
inlärningsproblem, omdömessvikt, personlighetsförändringar,
svettningar och panikkänslor. Dessa symtom är varningstecken som man, enligt Peter Eriksson, ska ta på fullaste allvar. Eriksson och Kuhn har i djurstudier visat på att råttor
som bor i en rik miljö och som har bra stimulans dubblerar sin nervcellsbildning. Djur som får springa får en enorm skjuts på neurogenesen – nervcellnybildningen
femdubblas! Och eftersom råttan är till 95 procent genetiskt identisk med människan bör man ju rimligtvis kunna dra slutsatsen om att även fysikt aktivitet är bra för människans nervcellsnybildning.
Under fysisk träning som stimulerar den kardiovaskulära aktiviteten utsöndras tillväxthormon,

E
TT
BRA
SÄTT
ATT
STIMULERA
nybildningen av celler i hjärnan
är faktiskt att göra något som
inte verkar speciellt ansträngan-
de för huvudet – att ge sig ut och
springa!
– Studier på kanadensiska vilda
åkersorkar under två säsonger
visade tydligt hur motion påver-
kar hjärnan. Den säsong det var
ont om mat och sorkarna var
tvungna att springa långt för att
bli mätta fick de fler nya nerv-
celler i hjärnan än de fick under
den säsong det var gott om mat,
säger Peter Eriksson, professor i
neurobiologi i Göteborg.
Hans tips till den som vill bli
smartare är därmed

När man är ute och springer stimuleras hjärnan genom att man får se nya platser och måste
vara uppmärksam så att man kan orientera sig och hitta tillbaka (det är alltså bättre att inte ta
samma elljusspår varje gång utan att variera sina rundor!).
Dessutom bildas det mer tillväxthormon i kroppen när man motionerar. De här tillväxthor-
monen påverkar levern som släpper ut en tillväxtfaktor som kallas IGF1. Den i sin tur påverkar hjärnan att bilda fler nervceller

Stress och depression är däre-
mot inte alls bra för nybildning-
en av celler i hjärnan. Speciellt
minnet, som finns i bland annat
hippocampus i mitten av hjär-
nan, påverkas negativt.

eter Eriksson var tillsammans med
några kollegor först i världen med att
1998 visa att det kan bildas nya nerv-
celler i hjärnan hos en vuxen männis-
ka.