Midnattsloppets svåra kilometer kommer efter drygt halva loppet:
Först lite sugande långsamt innan det är dags för serpentinvägen och Klefbecks backe upp mot Sofia kyrka.
Totalt handlar det om 45 höjdmeter.
Stigningen är i samma klass som
• Västerbropassagen i Stockholm Marathon,
• Älvsborgsbron i GöteborgsVarvet
• Abborrbacken i Lidingöloppet.

- De första fem kilometerna är lättlöpta, men risken är att man drar upp farten för mycket. Även om man håller jämn fart så kan man långsamt dra på sig mjölksyra och att börja stigningen med tunga ben verkar tufft, säger Marathon.se:s coach Peder Lindberg.

När det på den sjätte kilometern börjar gå långsamt uppför gäller det att dra ner på farten. Den som på träning har orkat springa en mil bör fortfarande inte ha några problem att hålla sig springande.
- Här ska man kunna springa på med sitt vanliga löpsteg, det är inte förrän man kommer i backen upp mot Sofia kyrka som det handlar om riktig backlöpning, och då gäller det att:
• Korta stegen.
• Behålla stegfrekvensen.
• Försöka behålla ett vanligt löpsteg, och inte springa för mycket på tå.

- Det är bättre att dra ner på farten i tid men märker man att man har kraft i benen kan man efter någon minut kanske öka på lite grann, men taktiken i backen måste vara att inte få tunga ben, inte dra på sig mjölksyra.
- Växla mellan att gå och jogga om det blir för jobbigt.
- När man kommer upp på krönet ska man orka springa på igen och det är på de närmaste kilometerna som man kan tjäna mycket tid om man har sprungit rätt i uppförsbacken.

Tekniken viktig utför
Nerför är tekniken viktigt:
• Upp med blicken.
• Överdriv armpendlingen.
• Våga luta kroppen framåt.