Visselpipan ljuder sitt sedvanliga läte, det är nu mindre än en halv minut kvar. Pulsen stiger och de ropar upp mitt namn, 3000 personer på Sollentunavallen applåderar och ropar.
This is it. 1 minut och 40-något sekunder senare kommer jag att veta. Höll taktiken idag? Tog jag rätt beslut? Jag vet bara en sak, det är att ingen ska slå mig idag.

Det är på det viset min tillvaro innan loppet är, 100 % fokuseringen på att prestera. I löpning får man inget andra och tredje försök. 800m är en väldigt speciell distans där man inte riktigt springer full fart från början men sanna mina ord, det går väldigt fort.
För att bryta ned det till lite mer begripligt är det ungefär 13 sekunder per hundra meter, 8 gånger. När det går så pass fort hela loppet igenom finns det inga marginaler för taktiska missar. Alla beslut jag tar får en direkt effekt och kan inte tas tillbaka eller rättas till om de var fel.
Detta är, inte helt oväntat, väldigt svårt och om jag ska vara helt ärlig är det just de taktiska momenten som jag ibland kan bli nervös över. Såklart är det även de svåra momenten som är charmen med 800m, både att springa själv och att vara åskådare.

Här kommer några saker att tänka på som åskådare:
l Bli inte nervös på grund om jag ligger sist efter 200m sprungna, det är 600m kvar och det handlar bara om en sak: att vara först över mållinjen.
l Se efter vem som är ”aktiv” under loppets gång, alltså vem som springer offensivt och inte bara ser ut att ”hänga med”.
l Hoppas på att jag har bra positionering med 110m kvar, för annars är det inte lätt att springa ikapp och förbi!
Min inre process börjar på hotellrummet samma dag, när det är dags att gå in i tävlings ”mode”. Jag tänker då igenom olika scenarier och funderar på vad jag ska göra i olika situationer, för att vara förberedd på allt!
Något jag har koncentrerat mig mindre och mindre på genom åren är mina konkurrenter. Jag kan aldrig göra något åt vilken form eller vilken taktik de tänker använda. Men framförallt, alla kan ha en dålig dag. Jag kan slå precis vem som helst i ett lopp som faller väl ut för just mig.
Att då titta på startlistan och bäva för någon som har 2-3 sekunder bättre personbästa är väldigt okonstruktivt och dåligt för min egen utveckling. Viktigast för mig är jag vill vinna alla lopp jag ställer upp i!

Hur var det då med taktiken? Min taktik går oftast ut på att springa ett jämt första varv, att inte gå med i hetsen första 100 meterna. För tro mig, ALLA 800m löpare springer för fort de första 200m.
Sedan handlar det om att ta position vid ett varv kvar, för att inte missa när ”tåget går”. När det är 200m kvar att springa, då kan man bara veta en sak. Det kommer att göra ont, det här kommer att vara jobbigt. Förhoppningsvis har jag skaffat mig ett bra slagläge för att komma in på upploppsrakan som nummer 1 eller 2.
För nu är det dags för att bara pusha allt vad jag har, det finns ingen återvändo. Om jag då har gjort allt (nåja, det mesta i alla fall) rätt kommer jag springande och avgör de sista 10 metrarna.
Stående efter målgång, trött som bara en ”Claesson-klubba” kan bli, segerviss.

“It doesn’t matter if you loose
by an inch or a mile”

Mattias Claesson