En av långlöpningens största

Tjecken Emil Zatopek är en av idrottshistoriens stora profiler. Få löpare har haft så stor betydels för långlöpningens utveckling som Emil Zatopek. Han inte bara inspirerade genom sina prestationer, han var en pionjär när det gällde träningsmetoder. Höjdpunkten i karriären nådde han vid OS Helsingfors 1952. Han vann först OS-guld på 5000 och 10000 meter aoch avslutade med att vinna maratonloppet.


Det berättas att Zatopek som ung alltid sprang vart han än skulle, och när han som 19-åring ställde upp i sin första tävling vann han. Efter det började han tävla och träna mer organiserat. Snabbt ökade han på träningsmängden - och pass på 15-30 kilometer i armékängor tillhörde vardagen.
Zatopek har ibland kallats för intervallträningens fader. Till och med inför maratonloppen tränade han intervaller. Ett vanligt pass var 20 gånger 400 meter i maratonfart.
Zatopek gillade att träna hårt och hans uppenbarelse på löparbanorna var karaktäristisk. Med sitt rullande huvud, spända hållning och grimaserande ansikte blev han känd som lokomotivet ifrån Prag.
- Jag var helt enkelt inte talangfull nog för att springa och le samtidigt, förklarade Zatopek en gång i en intervju.
Under hela sin karriär satte han 18 världsrekord från 5000 meter till 30 km. Mellan 1949 och 1952 vann han 69 lopp i rad på 5000 och 10000 meter. Han vann 10000 och var tvåa på 5000 i OS i London 1948.
Det som gör Zatopek unik i löparhistorien är prestationen i Helsingfors 1952:

  • Den 20:e juli tog han OS-guld på 10000 meter.
  • Den 22:a juli sprang han kvalheat på 5000 meter.
  • Den 24 juli vann han 5000 meter på nytt OS-rekord. Efter loppet satte han sig på läktaren för att se sin fru Dana vinna guld i spjuttävlingen. Emil och Dana är för övrigt det enda äkta paret som har vunnit OS-guld samma dag. Intressant i sammanhanget är också att de var födda samma dag - 19 september 1922.
  • Den 27 juli fullbordade Emil Zatopek sin vecka i Helsingfors genom att i sin debut på distansen vinna maratonloppet. Zatopek hängde på svensken Gustaf Jansson och de två jagade ifatt brittiske favoriten Jim Peters.


Enligt historien ska Zatopek ha frågat Peters vad han tyckte om farten och fått till svar att Peters tyckte att det gick lite långsamt, varpå Zatopek och Jansson ökade och fick en lucka. Peters bröt loppet med en muskelbristning och den enda som kunde matcha Zatopek var Gustaf Jansson. Svensken ledde vid vändpunkten men efter 25 kilometer hade Zatopek fått en lucka på fem sekunder. Vid 30 kilometer hade avståndet ökat till 26 sekunder.
Zatopek ångade på i täten och hade 55 sekunder upp på svensken vid 35 kilometer. Jansson tröttnade allt mer och med mindre än tre kilometer kvar passerade argentinaren Reinaldo Gorno. Gorno tog silver, Jansson bronset - den ende svenska maratonmedaljören någonsin.
Som suverän segrare med mer än två minuters marginal blev Emil Zatopek ensam om bedriften att ha vunnit alla långdistanslöpningar i ett OS.
Zatopek blev än en gång folkets hjälte när han 1968 aktivt deltog och öppet kritserade Warszawapaktens ockupation av det dåvarande Tjeckoslovakien under våren 1968.
1975 fick han FNs pris för Fair Play "Pierre de Coubertins Pris" och han var också i Sverige vid ett flertal tillfällen som missionär för löpningen.

- Jag gratulerar er alla deltagare till att ni är löpare. Det finns inte något bättre sätt att sköta sin hälsa än genom att träna regelbundet, förklarade Emil Zatopek för de 1600 löpare som 1992 sprang Parloppet i Stockholm.

Emil Zatopek blev 78 år. Han avled den 22 november 2000.

 

Jag gratulerar er alla deltagare till att ni är löpare. Det finns inte något bättre sätt att sköta sin hälsa än genom att träna regelbundet