"Maraton är för drygt och trist", skrev Lindhagen i maj 1965, och föreslog i stället ett skogslopp på runt två mil i lätt terräng. Det dröjde bara till nästa nummer av Idrottsbladet, två dagar senare, tills tidningen kunde upplysa att IFK Lidingö nappat på idén, men förlängt den.
Det tog Sven Gärderud tre dagar att få ihop tremilsbanan. 644 anmälde sig till premiärloppet 1965. Det kostade för övrigt 15 kronor! När Sven klev av arrangörsstolen för att äntligen få springa loppet tio år senare hade anmälningarna tiofaldigats och var nästan uppe i 6 000. Sven hade kansliet hemma och tog hand om det mesta utan att någonsin stoppa en enda krona i egen ficka.
"Den Svenska Klassikern" tillkom 1971. För att erövra diplomet krävs att man fullföljer Vasaloppet, Vansbrosimningen och Vätternrundan utöver de tre milen på Lidngö.
Man kan lugnt hävda att det har blivit lättare och lättare att springa Lidingöloppet. De första årens var stigarna inte alls lika banade som de skulle komma att bli. Flera backar har också tagits bort.
Kyla och regn präglade de två första upplagorna, som vanns av hemmalöparen Berndt Ekström respektive britten Tim Johnston. 1.52.21 räckte till seger i debuten. Starten flyttades från Hersby till det mer vidsträckta Koltors gärde året därpå. Johnston vann på 1.45.26. Barbro Tano vann det första damloppet på 1.12.01. Det hölls 1967 och uppgavs vara 16 kilometer fastän det var nog flera hundra meter kortare. Barbro vann faktiskt veteranklassens millopp 23 år senare!
1973 blev finländaren Raino Paukkonen både den förste att försvara sin seger och att underskrida 1.40. Samtidigt knäckte Inger Knutsson som första kvinna entimmesvallen med dunder och brak, 57.19!
Fem år senare stod Lars Enkvist högst upp på pallen efter den hårdaste spurtstriden i loppets historia. Få var det som anade att det skulle vara 1900-talets siste svenske segrare. Desto mindre dramatiskt var det i damklassen där Grete Waitz vann med nästan tio minuter! Det var hennes tredje raka seger. Vinstserien skulle fortsätta i ytterligare åtta år och späs på med en sista seger 1986. Den enda som någonsin kom i närheten av Gretes banrekord (51.03, 1980) var Sara Wedlund 1996. Det blev bara en upplaga till innan starten las om 1998.
Ifjol utspann sig en ännu hårdare spurtduell då Mustafa Mohamed höll på att bli näste svenske segrare. Han kom skjuten som en kanon och hämtade in en minuts marginal till den helt slutkörde Francis Kirwa. Kenyanen lyckades dock uppbåda de sista krafterna och ta sig i mål sekunden förre bohuslänningen.

Läs mer om Lidingöloppet på dess hemsida