Jakten på 1.38.26

Joakim Blomquist är en passionerad fotograf som med kameran som verktyg och med en underfundig humor reflekterar över människans roll i naturen och i det offentliga rummet. Han är småbarnspappa tillika dedikerad till sitt arbete på en varumärkesbyrå i Göteborg. Hans första fotoutställning ”Promenade” år 2012 blev en vändpunkt i hans karriär och startpunkten för ett flertal utställningar i Sverige och utomlands. Men hur intressant det än må vara ses vi inte för att prata jobb, vi ses för att prata löpning och det löpar-sfären pratar om denna helg - Göteborgsvarvet.

För 8 år sedan genomförde Joakim sitt första Göteborgsvarv på tiden 1.52.02. Vid den tidpunkten såg levnadsvanorna och träningen helt annorlunda ut än de gör nu, och vid lördagens lopp fanns fokus på en fem år gammal tid som han strävat mot att slå. 

- Jag var heller inte så fokuserad mentalt då som jag är nu, reflekterar Joakim.

Med 46 år till livet har tävlingshornen hunnit växa och gro. Inför årets Göteborgsvarv är han på jakt efter sin brors tid från 2014 vilket är 1.38.26. En “jippo-tid” som har kommit att hänga kvar.

- När min bror hade sprungit på 1.38.26 sa han internt till en grupp med nära vänner “att den som någonsin slår denna tid får välja vad jag skall ha på mig nästkommande år”. Det var den bästa tiden någon i vårt kompisgäng hade gjort och sedan dess har jakten pågått. Jag har ältat vad han skall ha på sig när jag väl sprungit snabbare. Men nu vill jag försöka göra något gott på vägen med koppling till välgörenhet, menar Joakim.

- 2018 var jag riktigt laddad inför uppgiften men gick in i väggen. Jag slutade att titta på klockan de sista 3 kilometer och hade bara målet i sikte. Efter målgång tittade jag på klockan igen; 1:38:31. ”Det är inte sant. 5 sekunder ifrån”, berättar Joakim.

För Joakim har motivationen till att utvecklas tagit en central plats det senaste året. Hur får han idag in sin löpning i familjelivet och hur ser träningen ut för att både utvecklas men också för att skapa en balans mellan de saker han värdesätter i livet: Familjen, jobbet och sedan träningen?

Det är fredag 17 maj och vi har bestämt träff utanför Svenska Mässan. Klockan slår 11:10 när vi ses. Joakim plockar fram sitt mobila startbevis för att komma in på mässan. Jag frågar den klassiska, men ack så relevanta frågan: Hur är känslan jämfört med tidigare?

- Jag känner mig övertaggad, svarar Joakim med energi och förväntan. Jag måste springa på 1.38.25. Det är mitt absoluta sämsta imorgon.

Det första vi möts av är en lång rad med funktionärer i senapsgula jackor redo att skriva ut helgens nummerlappar. Joakim scannar QR-koden och får tillbaka ett kuvert med nummerlapp och chip. Genom mässan möts vi av vänner, av olika utställare och vi får med oss den klassiska vattenflaskan som i år drar sig mot en grönaktig sköldpaddelfärg. Vi traskar efter en stund ut från mässan och mot Hotell Bellora beläget vid sidan av den blåa linjen längs med Avenyn. Det är dags att ladda upp inför loppet med en god lunch.

- Förra året var det ju riktigt varmt och jag gillar inte det. ASICS Stockholm Marathon var detsamma - jag tycker det är för tufft när det är varmt, menar Joakim och hoppas på en mer våraktig väderlek under morgondagen.

2012 gjorde Joakim en korsbandsoperation. Det tog två år att komma tillbaka till Göteborgsvarvet och tiderna har därefter stadigt blivit snabbare och snabbare. 2015 sprang han på 1.48.04, 2016 - 1.46,37, året därpå 1,45,27 och 2018 - snöpliga 1.38.31.

- Efter all rehab så var det lätt att fortsätta träna och ge plats för det i kalendern. Nu är det lika viktigt som att äta och sova. Man skulle ju inte skita i de andra två grejerna så varför strunta i att träna?, menar Joakim.

Det är tydligt att han är föreberedd i år och det är med spänning han ställer sig på startlinjen.

- 2012 hade jag tufft att hålla 6 minuters tempo i min löpträning. Men nu är jag mer van och springer avslappnat omkring 5 minuter per kilometer. Jag har mer kontroll och kan leka mycket med den hastigheten. Det är väldigt tufft ned mot 4 minuter. Då är jag spänd och får verkligen ta i. Jag springer tröskel 1 gång i veckan,1 intervallpass, 1 långpass och 3 “slapp-pass”. Tröskeln handlar om 6 x 5 minuter omkring 4.35/km med 30 sekunders vila och det passar mig jättebra, berättar Joakim.

- Min bästa period var under vinterhalvåret och då är det ju heller inget pollen, säger Joakim nöjt.

- För mig spelar väder inte så stor roll när jag väl skall träna. Jag kan tycka om att gå ut i Skatås när det är riktigt skitigt ute och bara dra på lite. Det är rena motsatsen till mitt jobb där jag sitter med design och små detaljer.

- För några år sedan var min träning som många andras - jag hängde med och spelade innebandy någon gång, sprang 8:an i Skatås när jag blev tillfrågad och två gånger i veckan spelade jag tennis. I perioder har mitt liv har också varit ganska stökigt och jag har lagt mycket energi på att vara ute på krogen och att jobba. Idag är löpningen en kanal som hjälper mig i livet. Det är mest för huvudet och jag upplever löpningen otroligt meditativ, berättar Joakim. Jag är en annan person när jag får röra på mig. Det skall krävas mycket för att jag inte ska gå ut och springa idag.

- Jag har vilat en del nu och känner energi i löpningen. Det generella målet med löpningen är 1.30.00 på halvmaran. Sådana siffror triggar mig, det är lite coolt och absolut nåbart. Jag har redan bestämt att köra vidare och hålla i det som jag har gjort bra det senaste året. Löpningen har en annan innebörd nu och känns väldigt enkel - vilket talar för mig imorgon, ler Joakim. 

-En vegetarisk här och en kött? - frågar servitören och kommer in med lunch som Joakim benämner som “riktig mat” och ger honom den energi han vill åt inför morgondagen.

-Jag tänkte ladda upp med att lyssna på och dansa lite med barnen till Timo Räisänen, säger Joakim.

-Är det något du alltid gör, frågar jag.

-Nej, men nu var jag på en spelning i veckan och såg honom. Bra pepplåtar.

-Sedan sticker jag iväg med spårvagnen mot starten. Värmer upp lite och sedan handlar det bara om att ta det lugnt och ligga i den fart jag tänkt. Jag brukar alltid bli så uppjagad. Jag måste kolla klockan så jag inte får sota för det vid Vasa och Övre Husargatan. Drömmen är att hålla mitt tempo, men tänk om jag till och med skulle kunna öka där borta istället, säger Joakim och pekar mot Vasagatan där man svänger av från Avenyn.

Det är lördag 18 maj och hela Göteborg, vare sig man vill eller inte - står redo för världens största halvmaraton. Efter en natt med regn som ännu hänger kvar lätt i luften, bjuds löparna på 17 grader och grådis. Staden är full av energi. På spårvagnen diskuteras tider och banprofil fram och tillbaka och på Dalens IP står Joakim, en aningens lugnare än igår. Han känns förberedd och berättar att han ju dansade till Timo Räisänen imorse, så vad kan gå fel då? Det är 25 minuter kvar till start och Joakim gör sig redo att gå in i sin löparbubbla.

Eliten springer iväg

Med en kexchoklad i högsta hugg möter jag Joakim efter målgången. Jakten är över, men slutade redan vid 12 kilometer, berättar han. 

-Jag satsade på att gå i 4.30 per kilometer. De första kilometrarna var jag mest glad över att vara igång, men det blev tufft redan vid 3. Jag höll tempot fram till 7 kilometer då jag började halka efter. Men man vet ju inte, det kan ju ändras så jag körde på. Vid 12 kilometer var jag helt slut i både ben och andning. Då la jag av mentalt, hoppades att något magiskt skulle hända, men icke - “game over”. Det tog ett par kilometer att förlika mig med tanken att det inte skulle gå att slå “jippo-tiden”, förklara Joakim.

Det här var första gången har upplevt varvet i en lugnare fart och den totala tiden blev  1.45.28 - med passering på 45.52 minuter vid 10 kilometer. Besvikelsen sköljde över honom tills både kexchokladen och godisremmen var uppäten, men med ett leende  säger han att det ändå “ju är ett kul lopp”. Nu står ASICS Stockholm Marathon för dörren. Förra året var han en av de som sprang fel - så först vill han genomföra en faktisk mara och därefter - fortsätter jakten på 1.38.26.

En generell träningsvecka för Joakim Blomquist inför halvmaran:

Mån - lätt styrka överkropp
Tis - Intervall
Ons - Löpning lätt distans
Tors - Löpning lätt distans
Fre - Tröskel morgon + gym ben kväll
Lör - Gym överkropp
Sön - Långpass

3+1 veckas träning där en vecka är till för återhämtning.

v1 - 5 mil
v2 - 6 mil
v3 - 7 mil
v4 - 3 mil

Sara Holmgren
holmgrenulrikasara.se

Mer om Göteborgsvarvet 2019