Karin Book studerar löpning och fysiska aktivitet ur ett perspektiv som forskare. När hon för något år sedan på en promenad i London under lunchtid såg en grupp män och kvinnor som stretchade efter en löptur utanför ett fint kontor började hon fundera. Hur gör folk för att hinna med att träna?

Efter en djupdykning i fritids- och idrottsvetenskaplig forskning om folks fritidsvanor är Karin Book ganska säker på att löpningens popularitet handlar om folks tidsstrategier. Hur man gör val och planerar sin tid för att hinna träna. Forskning visar att många jobbar allt mer och på ett mer flexibelt sätt och att fritiden minskat, eller kanske snarare styckats sönder, de senaste årtiondena.
- Löpning eller en promenad är helt enkelt det enda valet för många som vill hinna med fysisk aktivitet, säger Karin Book. Det fick jag bekräftat när jag gjorde en enkel enkätundersökning.

I undersökningen deltog ett 50-tal personer, de flesta medelålders akademiker med barn under 15 år. Karin ställde frågan ”Vilka strategier har du för att få in fysisk aktivitet i vardagsprogrammet?” Eller ungefär: Hur hinner du med att träna?
Svaren stödjer teorin att många har strategin att klämma in träningen så att det inte stör det övriga livet:
Ett axplock av svaren:
”Jag stiger upp klockan fem och motionerar (stavgång).”
”Tidiga mornar: morgongymnastik, sena kvällar/tidiga nätter: promenad eller joggingrundor.”
”Jag joggar på alla möjliga konstiga ställen och tidpunkter. Försöker alltid att ha med mig joggingskorna om jag till exempel reser i tjänsten.”

En ny klassfråga
Att hålla sig i form är också en klassfråga. Karin Book beskriver en ökad polarisering i samhället. En uppdelning i fritidsklasser utifrån tidstillgång och inkomst. Förenklat ser det ut så här:
Den ena klassen arbetar mer och längre och tjänar också mer.
Den andra klassen är istället rik på tid men fattig på pengar.
- Paradoxalt nog är det klassen som har minst tid som är mest aktiv på sin fritid, säger Karin Book. De tränar mer och är också mer aktiva inom kulturlivet.

Fler förklaringar
Löparboomen kan ändå inte endast förklaras med att löpning är ett snabbt och enkelt sätt att motionera.
- Jag tror att det är en anledning till att folk börjar, men efter ett tag så upptäcker man kanske nya dimensioner. Löpning kan vara avstressande, men många hittar nya utmaningar. Är man högpresterande i studier och på jobb så tar man ofta med sig det också när man börjar med fysisk aktivitet.
Att delta i ett lopp blir ett naturligt steg.
- Det ökade intresset för att delta i och skapa evenemang är ett annat intressant fenomen som jag studerar i ett annat projekt. Här finns det säkert en korskoppling! säger Karin Book.

Karin Book har sökt pengar från Centrum för Idrottsforskning för att fortsätta och utöka sina studier. Visst skulle det vara intressant att till exempel få veta hur våra val för fysisk aktivitet påverkas av vilken typ av miljöer (eller fysiska, rumsliga förutsättningar) som finns på och kring hem och arbetsplats.
- Kanske är det så att även stadsmiljöer ska planeras för joggare och annan fysisk aktivitet, säger Karin Book.