Solen sken över F.E.M.
Välkommen till playa del F.E.M.
En plats där bergslöpare skiner lika mycket som solen. Så har de också klarat av 30, 50 eller 70 kilometer löpning på två dagar.
- Jag är verkligen glatt överraskad över hur roligt det varit, säger Magnus Dahlgren från Lycksele som sprungit F.E.M. 30 med kompisen Erik Axelsson.
Magnus och Erik dröjer sig kvar i målområdet i World Cup-backen. Solen skiner från en klarblå himmel. Folk sliter av sig svettiga tröjor och leriga skor och bara njuter av solen.
- Inte många soldagar den här sommaren, konstaterar Magnus Dahlgren. Vi var en vecka på Öland i juli men inte någon dag var det lika fint väder som här idag.
Det finns en annan anledning till att Mikael sträcker ut sig i solen.
- Okej, man tar sig inte så långt just nu, medger han.
Här är det också fullt liv. Speakern Daniel Sanchez håller låda, massörerna knådar ömma ben, folk ställer sig i kön för att få sina sträcktider.
- Bra stämning här men det man slås av är hur trevligt det har varit uppe på fjället, säger Sebastian Oebius som sprungit FEM 30 tillsammans med brorsan Kristoffer.
- Det här var långt över förväntan. Vi har pratat om att springa bergsmaran sedan 1994, säger Sebastian som kan sin bergslöpningshistoria.
Det var ju redan 1994 som den första bergsmaran arrangerades i Sverige. Pionjärerna sprang i Björkliden i Kirunafjälen. Redan från början fanns Fjällräven med som sponsor. 2001 flyttade F.E.M. till Åre och deltagarantalet är uppe i 400 par.
- Det är tävling för några få i eliten, men för oss längre ner i kön är inte tävlingsmomentet så viktigt, säger Sebastian Oebius.
Men förväntningarna måste ändå varit höga.
- Ja, men jag trodde inte att det skulle vara sen sådan trevlig stäming mellan deltagarna och att banan skulle vara så händelserik. Och allt blir ju roligare när det är fint väder.
Drömmen att springa bergmaran är alltså uppfylld. Att det dessutom blev en av sommarens sällsynta soldagar var bara bonus.
- 20 grader, jätteskönt, tjoar bröderna och slänger sig i Åresjön igen.