Finländsk löpning i motvind
För hundra år sedan var de bäst i världen. Fortfarande för fyrtio år hade Finland flera världsstjärnor i löpning. Men numera är det glest med finländska löparframgångar och antalet löpare som springer lopp minskar.
– Många nyfrälsta löpare slutar redan efter ett par år. De blir därför inte löpare för livet, säger Reino Kärkkäinen som jobbat med finländsk löpning i många år.
Finland är genom åren en av de stora löparnationerna i världen, med legendarisks stjärnor som Paavo Nurmi och Ville Ritola som tillsammans vann hela 15 OS-guld på 1920-talet och Lasse Viren som tog hem fyra OS-guld åren 1972 och 1976.
I Sverige såg vi länge Finland som ett föregångsland när det gäller löpning, men nu blåser det motvind för finsk löpning, speciellt på de längre distanserna.
De finska långloppen noterar kraftigt minskade deltagarsiffror. Halvmaran Helsinki City Run, som länge varit det största loppet, har tappat 25 procent av sina deltagare på två år. 2014 var det 12 119 löpare som genomförde loppet i den finländska huvudstaden. 2016 var siffran 9 019.
För Finlands största maratonlopp Helsinki City Marathon är siffrorna dystra. 2014 fullföljde 3 865 löpare anmälda. 2016 var siffran 2 718, en minskning med 30 % jämfört med 2014.
När det gäller det minskade antal maratonlöpare i Helsingfors beror detta helt på minskat intresse i Finland. Antalet utländska deltagare har faktiskt ökat de senaste åren.
Paavo Nurmi Marathon i Åbo, som är Finlands näst största maratonlopp, med 508 fullföljande löpare i fjol. Dessutom deltog drygt två tusen löpare i kortare lopp.
2016 var det 9 700 löpare som genomförde minst ett maratonlopp i Finland eller utomlands. För drygt tio år sedan noterades rekord. Då genomförde 14 000 finska löpare minst ett maratonlopp.
Det minskade löparintresset i Finland märks även i vissa svenska lopp. Vid ASICS Stockholm Marathon har Finland deltagarmässigt varit den näst största nationen vid sidan av Sverige. 2014 var 3 745 löpare från Finland anmälda. I fjol var siffran 2 036. Minskningen ser ut att fortsätta i år.
– Många finländska löpare vill bara springa ett maratonlopp i sitt liv och sedan är det andra utmaningar som gäller, säger Reino Kärkkäinen.
För att hålla siffrorna uppe har allt fler arrangörer av maratonlopp lagt till även klasser på kortare distanser, vanligast är då 10 km och halvmaraton.
Trots detta så minskar siffrorna överlag.
En orsak till att de stora loppen i Finland har färre löpare än de största loppen i Sverige är att det arrangeras lika många lopp (cirka 700) i Finland per år som i Sverige trots att Finland bara har hälften så stor folkmängd som Sverige. Hård konkurrens om löparna helt enkelt.
– Fler människor i Finland än någonsin tidigare tränar löpning, säger Reino Kärkkäinen.
Inställningen till löpningen har förändrats. Att tävla är inte längre viktigt för många, och inte heller att prestera. Dessutom väljer många att vara aktiva i flera andra uthålliga aktiviteter istället för att enbart springa.
– Problemet för arrangörerna är att många löpare aldrig deltar i något lopp. Det betyder att arrangörerna tvingas rekrytera nya löpare varje år.
Det finns dock en kategori löpare som stadigt växer:
– Den stora ökningen är yngre kvinnor medan yngre män mycket sällan söker sig till löpningen.
- Tittar man på resultaten bakom de rena elitlöparna så är det löpare i 40-årsklassen som dominerar.