Farthjälp riskerar att bli fartstjälp
Får man ta draghjälp av någon annan för att sätta personbästa eller klara ett lopp?
I friidrottsgalor finns det ofta harar som sätter upp farten, en del kvinnliga löpare har fått hjälp av manliga löpare för att slå maratonrekord och i ASICS Stockholm Marathon finns farthållare för löpare på många olika nivåer. Men det finns klara regler och gränser för hur mycket hjälp man får ta emot.
Det är svårt att förhålla sig till ett resultat som inte är satt enligt friidrottsförbundets regler
– Det är inte okej om en löpare som inte deltar i loppet hoppar in och ger farthjälp, säger Peter Fredricsson, landslagsledare för de svenska ultralöparna.
I ultralöpningssammanhang är det annars vanligt med pacing. Ofta talar löparna redan innan start om för varandra vilka farter de ska hålla. Att springa tillsammans med någon eller i klunga kan vara psykologiskt viktigt och ju snabbare man springer desto mer betydelse har det minskade luftmotståndet om man tar rygg på en löpare framför.
Det är fullt tillåtet att ta rygg på någon, hela eller delar av ett lopp. Men det måste vara en deltagare i loppet. Varvade löpare i varvlopp får heller inte agera farthållare enligt Svenska och Internationella friidrottsförbundens tävlingsregler. Det är heller inte tillåtet med pacing från cykel eller bil. I den svenska regelboken står det till och med att ”Inte heller är ’elekrisk hare’ eller dylik utrustning tillåten”.
Diskvalificering ur resultatlistan på grund av ottilåten farthållning är ovanligt. I lördagens Stockholm Ultra kände sig tävlingsledningen nödgad att plocka fram regelboken sedan tvåan i damklassen fått uppenbar hjälp av en utomstående löpare.
Ett svårt beslut att diskvalificera en löpare som sprungit 100 km, och en tung motgång för Petra Sköld som gjorde sitt livs 100-kilometers lopp i värmen. Tiden som var den sextonde bästa i världen i år kommer inte att finnas med i någon statistik.
– Det är svårt att förhålla sig till ett resultat som inte är satt enligt friidrottsförbundets regler, säger Peter Fredricsson som i slutet av nästa vecka tillsammans med Friidrottsförbundets sportchef Stefan Olsson ska nominera deltagare till VM på 100 km i Dubai i november.
För en ultralöpare är det inte möjligt att springa många lopp per år - och tävlingstillfällena är heller inte så många som för andra distanser.
– Jag var inte på plats på Stockholm Ultra och såg loppet, men regelverket är klart när det gäller pacing och coaching. I mästerskap är det ännu hårdare, där är det inte ens tillåtet att springa med löparna när man langar vätska - och det är absolut inte tillåtet att få vätska vid andra ställen än de officiella kontrollerna.