Du har visat bra form i sommar, med en 14:e plats på 1.04.28 i ett varmt och fuktigt EM i halvmaraton i Amsterdam och sedan en rasande spurtstrid om segern mot Mustafa Mohamed på SM över 10000 meter. Vad säger du om din tävlingssommar?
– Jag tycker hela sommaren har gått bra, det har överlag varit ett stabilt år även om jag inte satt några personbästa. Jag har inte jagat perfekta lopp, utan det har varit rätt tuffa halvmaroror och SM 10000 metersloppet var ett mästerskapslopp utan fokus på tiderna.
– Sen efter beskedet att det inte blev något OS har fokus legat mot Berlin och inte på att hitta lopp för att sätta personbästa.

Hur var det där med att gå från OS fokus till Berlin, gick det enkelt att lägga om målet?
– Det var ingen större fara. Jag kände mig fortfarande motiverad. Så beskedet gjorde inte att jag tappade motivationen eller så utan det var bara att göra en lite annan planering.

Mentalt då, hade du någon glädje i att titta på OS-maran, eller skippade du det?
– Jo, jag kollade på OS-maran, jag kan inte sitta och gråta över att jag inte var med. Visst är det synd att jag inte fick chansen, men det är en annan historia och det blir inget bättre av att älta det nu.

Åter till din nuvarande inriktning mot Berlin Marathon. Även om det inte var personbästafort på SM-loppet över 10000 meter, måste det ha gett dig besked om att du har bra fart i kroppen med den avslutande kilometern på 2.41?
– Det känns som att maratonträningen jag kört även ger mig en kick på kortare distanserna. Så visst känns det bra. Allt har funkat bra.

Jag har frågat tidigare vad maratonträningen innebär för dig, kan du berätta lite om några av dina tuffare pass?
– Det är svårt att bara ta ut ett pass, men helheten när jag var tre veckor i USA på hög höjd direkt efter EM-halvmaran var riktigt tuff. Där körde jag på med dubbelpass varje dag under tre veckor, och det gav runt 20 mil per vecka. Sedan var det inte bara mängden som var tufft, utan nästan all distans var i bra kupering. Men om jag ändå ska ta ut något pass blir det 5x5 km i maratonfart eller något snabbare.

Det låter verkligen som ett tufft pass! När du pratar om maratonfart, vad innebär det för dig och hur peppar du dig mentalt för att på träning köra totalt 25 km i tuff fart?
– Det är lite annorlunda när jag tränar för maraton, att jag har dom här stora kvalitetspassen. Det blir lite som att man ska tävla, och man är lite laddad och lite smånervös dagen innan passet. Man vill ju att det ska gå bra, och sedan väl på passet gäller det att springa så avslappnat man kan trots att det är tufft. Gällande farten är det från 3.12 ner till 3.05 (min per kilometer) som är maratonträningsfarten. Oftast börjar jag lite lugnare och försöker avsluta snabbare.

Hur har långpassen sett ut, jag vet att du som standard kört runt 2 timmar och 28 km i din vanliga träning, hur har det sett ut nu i din maratonträning?
– Jag har ökat upp till 2,5 timmars långpass och ibland har det kommit i kombination med ett eftermiddagspass på 8 km. Det längsta jag hunnit på 2,5 timmarspassen är 37 km (Reds anm ger ner mot 4.00 min/km i snittfart) hemma i Skatås, men oftast runt 36 km.
– Men jag kör alla långpassen i kupering, så det får man räkna in i farten och jag börjar oftast passen lite lugnare och sen blir det lite fortare när jag kommit igång.

Du angav tidigare din maratonträningsfart på 3.05 till 3.12 minuter per kilometer. 3.05 minuter i ditt ”maratonfartspann” ger ju låga 2.10 på maran och i så fall svenskt rekord. Vad säger du om det?
– Jag har inte satt något fart mål än och pratar inte om svenskt rekord. Man vet inte hur sista träningen in mot loppet kommer kännas och sen måste man väga in de yttre förhållandena. Så vi får se vad målet blir.

Jag ska inte pressa dig på ett svenskt-rekord uttalande, jag vet att det är mycket som ska spela in. En faktor är ju vilken sparring man kan få i loppet. Vet du något redan nu om ni kommer ha bra farthållning i Berlin?
– Jag fick ett mejl där dom berättade att dom kommer ha harar från 2.03 i sluttid upp till 2.15. Så när vi kommer dit kommer vi få veta mer hur grupperna ser ut.
– Så jag vet inte nu vilken grupp jag kommer gå med, även om jag givetvis har ett hum.

Det blir spännande att följa, kommer du ha med dig support till Berlin?
– Ja, min farsa kommer åka med så jag kommer bo med honom på tävlingshotellet. Sen kommer Mats (tränare Mats Erixson) ner dagen innan loppet, och några till från familjen. Så jag har bra support.

Den tuffaste träningen är gjord, men vad har du kvar förutom underhållande träning nu med runt en och en halv vecka kvar till Berlin?
– Nu på fredag, med lite drygt en vecka kvar till loppet ska jag springa en distans där jag inleder första 10 km på 40 minuter, och sen därefter kör jag 10 km snabbt på runt 31 minuter. Sen i början av sista veckan har jag 5x800 meter med 1 minuts vila följt 400 meters lugn jogg innan jag avslutar passet med 5 x 400 meter med 30 sekunders vila. Det kommer inte vara något riktigt tufft pass, utan mer att hitta känslan. 

Marathon.se tackar för intervjun och hoppas känslan finns där i Berlin för Micke och att han hittar den snabbast angivna maratonfarten.