Andreas Almgren hade lovat att gå ut hårt vid 3 000 m-loppet i Växjö och han höll verkligen det löftet. Ensam i täten avverkade han de första 200 m-varven på 30 sekunder. Endast Emil Danielsson försökte hänga med, men han tvingades släppa efter drygt en kilometer.

Almgren sololöpte till en överlägsen seger på 7.36,38 vilket är två sekunder från hans eget svenska rekord. Danielsson, som vunnit elva SM-guld de senaste åren, var distanserad med hela 21 sekunder och Almgren varvade samtliga löpare utom två.

– Jag gick ut lite för hårt och fick betala för det på slutet, kommenterade Almgren som nu siktar in sig på inomhus-EM som avgörs i Nederländerna den 6-9 mars.

- Jag springer inne-EM främst för att skaffa mig rutin från mästerskapslopp, men givetvis siktar jag på medalj.

Endast fem löpare från Europa har i vinter sprungit snabbare än Almgrens 7.36,38.

Efter inne-SM och inne-EM siktar den 30-årige Tureberg-löparen in sig på bansäsongen utomhus. Hans första tävling blir Bauhausgalan på Stockholms Stadion söndag 15 juni 

- Jag älskar att tävla på Stadion, säger Andreas, som noterad nya svenska rekord de två senaste gångerna han tävlat i 1912 års OS-arena, först på 5 000 m och sedan på 3 000 m vid Bauhausgalan i fjol. 

I år springer han 5 000 m. Andreas innehar själv det svenska rekordet på den distansen med 12:50.94 från i fjol.

- Blir det bara fint väder så blir det riktigt roligt för publiken på Stadion att se Andreas springa, säger tränaren Urban Aruhn. 

Rekordlöparen Andreas Almgren har noterat hela åtta svenska rekord på distanser från 1 500 m till halv maraton (21,1 km) det senaste året. I år är VM som avgörs i Tokyo i september det stora målet. Andreas siktar på att springa både 5 000 m och 10 000 m i VM.

Ända sedan Gunder Hägg och Arne Andersson noterade flera världsrekord och lockade storpublik till landets friidrottsarenor på 1940-talet har svensk friidrott längtat efter nya löparstjärnor. På 60-talet kom Dan Waern fram som den nye medeldistansstjärnan. Han var OS-fyra på 1 500 m i Rom 1960, men blev sedan liksom Hägg och Andersson diskvalificerad av Svenska friidrottsförbundets nitiska styrelse för brott mot amatörreglerna. Tio år senare presenterade Anders Gärderud sig som världsrekordlöpare på 3 000 m hinder. Han skrev in sig i den svenska idrottshistorien genom att vinna OS-guld på nytt världsrekord 1976. I skuggan av Gärderud kom Dan Glans fram som en hinderlöpare av världsklass. Han hängde med till in på 1980-talet.

På 1970-talet väckte Bengt Nåjde förhoppningar om att vara på väg att bli en löpare av toppklass. Han kämpade tappert i sina lopp, men nådde aldrig hela vägen fram.

Sara Wedlund höll världsklass på 5 000 m 1995 och 1996, men därefter var hennes allt för korta karriär över.

Förutom ett par år i mitten av 2000-talet när Mustafa Mohamed höll absult världsklass på 3000 m inder, har det varit tunt med svenska löpare av hög klass. I flera  år har nu svensk friidrott längtat efter en löpare av världsklass. Andreas Almgrens starka fjolårssäsong och hans strålande inledning av 2025 har skapat förväntningar inför den kommande bansäsongen.

- Det är inte något som stör mig, förklarar Andreas Almgren.
- Jag vill vara i den här positionen. Nu återstår det sista steget – att bli så bra att jag kan vara en av de bästa som slåss om medaljerna i VM.

Andreas sprang 19 mil i veckan när grundträningen började. Nu när tävlingssäsongen närmar sig har han skurit ned mängden.

- Jag är markant bättre än för ett år sedan, berättar Andreas.
- Resultaten å uthållighetstesterna är bättre. Jag har högre mjölksyretålighet och är snabbare. Dessutom har jag mer erfarenhet. Givetvis siktar jag på medalj i inne-EM.

Att viktigt mål inför den kommande bansäsongen är att Andreas Almgren ska bli snabbare.

– Vi har arbetat för att öka den muskulära styrkan. Andreas har en extrem löpekonomi och han är redan uthållig, men han ska bli snabbare så att Andreas får fler verktyg i sin verktygslåda, säger Urban Aruhn.

– I de viktiga banloppen gäller det att vara med när slutvarvet börjar och sedan kunna lita på snabbheten.

För tio år sedan sprang Andreas Almgren 800 m på 1.45,59. Nu hoppas Urban Aruhn att han ska få tillbaka den rappheten i steget.

- Det var mycket positivt att han spurtade hem segern i det tuffa 10 km-loppet i Valencia i januari där han noterade europarekordet.

Andreas håller med, och tror att det kommer att fungera bra att kombinera uthållighet och snabbhet:

- Jag är den ende löparen i världen som gjort under 1.46 på 800 m och också gjort under 27.00 på 10 000 m.

I fjol, när OS var det stora målet, sprang Andreas Almgren i början av säsongen sina träningspass i träningsskor för att spara benen. Han var sedan ovan att springa i spikskor, och fick därför skadeproblem när det var dags att börja tävla i spikskor vilket tvingade honom att avstå från OS.

För att minska skaderisken räknar Andreas med att tävla sparsamt i sommar. Förutom Bauhausgalan är endast ytterligare ett banlopp inplanerat.

-I år, när VM i Tokyo i september är det stora målet. Andreas siktar på att springa både 5 000 m och 10 000m i VM.

• Här är samtliga svenska rekord av Andreas Almgren det senaste året:

Halvmaraton 59.23 -24

10 km väg 27.20 -24

1 500 m 3.32,00 -24       

10 000 m 26.52,87 -24

5000 m 12.59,82 -24

5 000 m 12.50,94 -24

3 000 m 7.34,28 -24 Bauhausgalan

10 km väg 26.53 -25 Europarekord

- Andreas bör bli bättre i år och ännu bättre nästa år, säger Urban Aruhn.

Text: Anders Olsson