Den 37-åriga EM-debutanten från Hässelby klarade värmen (32-33 grader i solen) och den höga luftfuktigheten bra. Anna öppnade medvetet loppet försiktigt. Hon låg på 37:e plats vid 5 km och avancerade sedan stadigt; 35:e plats vid 10 km, 33:e plats vid 15 km, 30:e plats vid 20 km, 30:e plats vid 35 km, 26:e plats vid 30 km, 23:e plats vid 23 km och 22:a plats vid 40 km.
– Jag var noga med att dricka vi varje vätskekontroll, och jag gav mig tid att sakta in lite för att vara säker på att få mina flaskor.

Med 43 startande på en så lång distans som 42,2 km blir fältet snabbt utdraget, men Anna hade tur att hamna i klungor som höll lagom tempo:
– Jag kom i en grupp med tre brittiskor som bestämt sig för att springa i jämnt tempo. Det passade mig bra. Vi hängde ihop ganska länge.

Trots att Anna plockade placeringar på loppets andra halva tappade hon – precis som de flesta andra i loppet – tempo under avslutningen av loppet.
– Om man jagar kvaltid i ett lopp blir det lätt negativa tankar när man märker att kilometertiderna blir sämre. Här tänker man inte så. Idag handlade det enbart om att försöka få en så bra placering som möjligt.
– Flera gånger under loppet drog jag mitt mantra ”Jag är i mitt livs form”.

EM-loppet avgjordes på en 10 km lång bana i centrala Barcelona. Anna och de andra svenskorna hade gott stöd av ledare och aktiva i det svenska landslaget samt av ett par hundra svenska friidrottssupporters. Anna hade dessutom hela sin familj på plats för att heja.
- Det var helt fantastiskt med publiken. På ett ställe stod ett gäng och gjorde vågen varje gång jag sprang förbi. Man blir jättelycklig över sådant stöd.

Lena Gavelin hade oturen att falla i starten och samtidigt på en smäll på ena knäet. Hon klarade sedan inte av att springa på normal nivå, men kämpade sig ändå i mål på 33:e plats.
I lagtävlingen Europacupen som avgjordes under EM-maran slutade Sverige på sjätte plats.

MARATON KOMMER FORTFARANDE I ANDRA HAND
Som vanligt har Svenska Friidrottsförbundet – som alltid prioriterat arenafriidrotten – endast gjort en halvhjärtad satsning på Europacupen.
Det är svagt av landslagsledningen att inte anmäla fullt lag (sex löpare) till Europacupen i maraton som avgörs vart fjärde år.
I Europacupen i mångkamp – som avgörs varje år – är det självklart att Sverige alltid ställer upp med fulla dam- och herrlag oavsett vilken standard mångkamparna håller.
I Europacupen för landslag – som numer kallas lag-EM – har Sverige genom åren tävlat i allt från högsta till lägsta serien. Det har aldrig diskuterats att inte ställa upp bara för att laget är dåligt.

Men det ställs högre krav på maratonlöpare som endast har chansen att tävla i landslaget vart fjärde år då Europacupen avgörs.
Nu finns väl kvalificerade löpare som Kajsa Berg, Cecilia Fager och Rachid Benjira hemma i Sverige. Dessa tre borde givetvis ha varit med här i Barcelona.