از ترس تا اعتماد
Det känns konstigt att hålla den i handen. Dels för att den har baksidan fram, dels för att den överhuvudtaget finns. Samtidigt jublar hela min kropp – äntligen finns den! På riktigt! Boken om min löpning genom Iran är nu publicerad på persiska.
Det känns konstigt att jag inte begriper något. Men så är det även med den tjeckiska översättningen, där förstår jag knappt ett dyft. Det är roligt att bläddra i den och se hur till och med namnet på en person är skrivet i olika former på olika ställen. I den holländska och spanska versionen kan jag hjälpligt förstå delar av den text jag själv har skrivit, men här, i den persiska utgåvan, är allt obegripligt. Jag förstår sidnumren och känner igen en bokstav här och där och jag kan känna igen mitt eget namn, det är allt. Det är så märkligt att det jag har gett upphov till finns på platser och språk jag inte känner till, det är hisnande och underbart på samma gång.
Under närmare ett års tid har översättaren och jag diskuterat texten, vi har letat förlag, formulerat avtal och det mest magiska med den här översättningen är att nu kommer boken även komma ut i Iran, landet som på ett sätt är bokens hemland. Det känns ännu mer spännande och lite skrämmande. Jag har inte haft möjlighet att stämma av med människor som är med i boken om jag citerar dem korrekt och om de känner sig bekväma med hur jag beskriver dem. Därav har jag bytt namn och ibland bostadsort på många personer, jag tycker inte det vore rätt av mig att beskriva en människa utan att veta om den vill vara med. Samtidigt finns förhoppningen att boken ska bli omtyckt i Iran, att de som läser den blir stolta och glada över det de läser. Jag önskar jag hade fått med alla människor som jag mötte och som behandlat mig vänligt i boken, men när jag skrev om alla fantastiska möten blev boken 800 sidor. Jag känner mig ledsen för alla människor jag mött och som behandlat mig väl och som inte hittar sig själva i boken. Jag skulle så gärna velat ha ge dem att de fick stå där med sin godhet och vänlighet. Jag hoppas att boken kommer ge dem gott i alla fall, även om de personligen inte är med.
Översättningen till persiska är ett helt ideellt projekt, det fanns ingen kommersiell aktör som ville satsa på det. Som vanligt när det gäller den här löpningen har människor visat sin goda vilja och översättaren har lagt ned sin tid och själ för att göra den här boken så vacker som möjligt. Boken är utgiven som print-on-demand, det vill säga man beställer den online och först därefter trycks den och skeppas till den som beställt. Jag tycker det känns roligt och lite ironiskt att den trycks i USA. Vardagsmänniskorna kan samarbeta om än inte människor i storpolitiken klarar av en sådan sak.
Intäkterna från den persiska utgåvan går till de kvinnor i Iran som genom löpning bryter hinder och skapar föutsättningar för vänskap mellan människor både nationellt och internationellt och som skapar enhet mellan människor från hela världen i Iran. Det är ett syfte som ligger alla som jobbat med boken varmt om hjärtat!
Vill du beställa en alldeles egen bok där baksidan är fram, eller där fram är fram, beroende på hur jag ser saken, gå in på Aftab Publications hemsida.