FÖRSTA DELEN

Starten 30 km till 15 km kvar vid Fågelöudde.

 videon ovan berättar Magnus om starten och sträckan från 30-kilometersskylten på Koltorpsgärde till 15 km kvar vid Fågelöudde
- Hårdraget så börjar Lidingöloppet vid 15 km, kommenterar Magnus sin första del av Lidingöloppsbanan. Det gäller att inte rusa i början, komma in i rytmen och sedan på de lättare partierna att kunna flyta ut.
Men även första 15 kilometerna har en del svårigheter. Starten på Koltorpsgärde och löpning över ängarna ner mot en ganska smal väg är en del. En annan är den branta nedförsbacken efter drygt fem kilometer.
- Sedan tycker jag att backen efter andra vätskan vid Hustegaholm är både lång och dryg, men efter det kommer belöningen. Kilometerna mellan 18 och 15 kilometer kvar är min favoritdel med skön slingrande terrängstig.
Väl framme vid Fågelöudde skiftar banan karaktär. 

ANDRA DELEN

15 km från Fågelöudde till 10 km vid Grönsta

– Det här är ett avsnitt som man ofta glömmer bort när man ska springa Lidingöloppet, man fokuserar ofta på sista milen och de utmaningar som kommer där, men det här är ett riktigt tufft avsnitt.
De fem kilometerna mellan Fågelöudde (15 km kvar) och Grönsta (10 km) är den andra delen av Lidingöloppsspecialisten Magnus Bergmans uppdelning av loppet.
Se videon här ovan.

Utmaningen är att det är många uppförs- och nedförsbackar. Elva uppförsbackar på bara fem kilometer stör rytmen i löpningen. Dessutom är många så branta att det kan vara svårt att ens hålla sig springande.
– Backarna kommer slag i slag, det är upp och ner hela tiden, säger Magnus Bergman som i sina lopp som elitaktiv ändå lyckades hålla farten här. Fem gånger har han sprungit tremilen under 1.40.

I sin uppdelning av Lidingöloppet har Magnus gjort tre olika långa delar. De första 15 kilometerna ser han som mer lättlöpta:
– Det är vid Fågelöudde vid 15 km som loppet börjar på allvar. Sista milen har ju ett rykte om sig att vara tufft och ha sina speciella utmaningar, men från Fågelöudde till Grönsta kommer kanske banans tuffaste parti.

Tips för uppförslöpningen
• Tänk på att korta steget.
• Bibehåll löpningen så långt det är möjligt, gå sista biten om backen tar för mycket kraft.

Tips för utförslöpningen
• Gå gärna i början om du är trött men spring sista biten utför.
• Försök håll ett vanligt rullande steg, inte stämsteg som bromsar.

De fem kilometerna slutar vid Grönsta med vätskekontroll.
– Du får dryck och mer energi att ta dig an den sista utmaningen av Lidingöloppet.

TREDJE DELEN

Sista milen till målet på Grönsta gärde

Sista milen startar vid Grönsta, målområdet är bara några hundra meter bort när man ger sig ut på slingan. Efter 20 kilometers terränglöpning kan det kännas hårt att vara så nära men ändå så långt ifrån målet.
– Här gäller det att fylla på energi, gärna stanna vid vätskekontrollen, men sedan börja springa och hålla sig springande i den inledande backen, säger Magnus Bergman.
– Försök att springa uppför Grönstabacken. Börjar man gå så är det mycket tuffare att komma igång med löpningen igen, du stelnar till lite.

Efter första Grönstabacken kommer ytterligare en backe efter 400 meter. Backarna sista milen kommer relativt tätt och är långa. Den backen som många förknippar med Lidingöloppet är Abborrbacken som kommer när det är ungefär 5,5 kilometer kvar.
– Det som jag tycker är utmanande med Abborrbacken är att den är lång, den är brant och att det i början av backen svänger 90 grader. Du ska upp väldigt brant och samtidigt svänga.

Det finns två sätt att ta sig an backen:
• Med fart, för de som kan springa hela stigningen. Vid foten av backen, håll ut höger mot vattnet och gör en vid vänstersväng in i backen.
• Gå första branta delen och sedan när det planar ut efter 200 meter börja springa den andra inte fullt lika branta delen.

Vid tre kilometer kvar kommer sista vätskestationen. Även om det är en liten bit kvar kan det det finnas anledning att stanna och fylla på. För efter golfbanan kommer en backe som inte ska glömmas bort:
– Karins backe kommer direkt när man kommer in i skogen, man ser den inte, den är ganska brant och vet man inte om den kan den bli väldigt utmanande för där har du ju också sprungit nästan tre mil och kan vara sliten.

Kilometerskylten med två kilometer kvar står mitt i Karins backe. När man klarat av nästa kilometer som också är kuperad kommer den sköna avslutande kilometern mot målet på Grönsta gärde.
– Sista kilometern är en ren njutning, tycker Magnus Bergman.
– Det är svagt utför, publiken börjar komma, du hör högtalarna från Grönsta gärde och det är en belöning i sig att komma så långt och veta att man klarat av det.