Mer än 200 000 i största löparserierna
Med 500 deltagare i Visby avslutade löparserien Blodomloppet i helgen sin långa säsong På 16 orter över hela Sverige har man haft 109953 anmälda deltagare och klarar därmed utmaningen från Vårruset som Sveriges största löparserie. Vårruset som endast är öppet för tjejer närmar sig och hade 105000 anmälda i 20 städer i våras. Tillsammans har 2017 de båda serierna haft mer än 200.000 anmälda.
– Loppen är en viktig morot för många att träna, för det handlar om regelbunden motion om det ska ge långsiktiga positiva hälsoeffekter, säger folkhälsoexperten Johan Faskunger.
Det som loppen bidrar med för folkhälsan är att folk kommer igång och sedan förhoppningsvis fortsätter att träna
Hur många som håller igång tack vare motionsloppen har inte ens Johan Faskunger siffror på. Annars har Johan bra koll på svenska folkets motionsvanor. Han har skrivit flera böcker och rapporter inom fysisk aktivitet och folkhälsa. Så är han också doktor i fysisk aktivitet och hälsovetenskap med speciell inriktning på beteendeförändring och hälsokommunikation.
– Det som loppen bidrar med för folkhälsan är att folk kommer igång och sedan förhoppningsvis fortsätter att träna när den yttre motivationen går över till att vara en inre motivation.
Den yttre motivationen kan vara när jobbarkompisarna trycker på att alla ska hänga med och springa Blodomloppet eller Vårruset. Majoriteten av de som springer både Blodomloppet och Vårrusets springer i lag tillsammans med arbetskamrater eller andra kompisgäng.
När motivationen sedan går över till att komma inifrån, motivet för att springa eller motionera kommer från känslan och vetskapen om att det är bra att röra på sig, då finns det också större chans att man verkligen fortsätter att hållna igång.
Johan Faskunger har tidigare arbetat på Statens folkhälsoinstitutet med ansvarat för att på nationell nivå främja fysisk aktivitet.
– Rekommendationen för vuxna är att röra sig 150 minuter per vecka i en ansträngning som är minst som en rask promenad. För ungdomar är rekommendationen 60 minuter om dagen samt ytterligare två tillfällen med högre ansträngningsgrad.
Inte stor andel av ungdomare kommer upp till rekommendationen. Inte heller majoriteten av den vuxna befolkningen når målet.
– Tidigare gjordes det enkätundersökningar som gav svar att 60-70 procent klarade rekommendationen, men när man har börjat att mäta med stegräknare och andra hjälpmedel har det visat sig att det nog snarare så att 60-70 procent inte klarar den.
Det finns mängder av forskning som visar på hälsovinster av att vara aktiv. De största sjukdomarna som kan undvikas är hjärtsjukdom och typ 2-diabetes. Även färre insjuknade i andra sjukdomar kan förväntas, som flera cancerformer, benskörhet, psykisk ohälsa och smärtproblem/ funktionsnedsättning.
Ur folkhälsosynpunkt är det bästa att motionera hela livet. Forskningen visar att det aldrig är för sent att börja. Det finns siffror som visar att personer som är 50–60 år gamla och har en begynnande ohälsa (exempelvis fetma och smärttillstånd) kan förvänta sig en livskvalitetsvinst med 0,05–0,1 (på en skala 0 till 1) eller cirka 10 procent.
