När årsmötesförhandlingarna inleddes förklarade en representant för förbundsledning att förbundsstyrelsen upptäckt att det är mot förbundets stadgar att årsmötet ska behandla motioner som lämnats in av enskilda medlemmar. Endast motioner från föreningar eller distriktsförbund skulle behandlas vid årsmötet.
Förbundsstyrelsen tyckte dock att man skulle kunna se mellan fingrarna i denna fråga vid årets årsmöte eftersom motionerna behandlats på sedvanligt sätt inför årsmötet. En årsmötesdelegat motsatte sig dock detta. I en votering föll med knapp marginal förbundsstyrelsens förslag om att se mellan fingrarna och behandla de elva motioner som inlämnats av enskilda medlemmar.
Det innebär att Allards motion om att sänka minimiåldern för deltagande i maraton- eller halvmaratonlopp från 17 till 14 år aldrig behandlades. Därmed gäller fortfarande 17 år som minimiålder.

Årsmötet, som domineras av representanter för arenafriidrotten, godkände styrelsens förslag om att öka beskattningen av långlopp med tio procent. Detta kommer sannolikt inte göra det mer attraktivt från arrangörer som idag väljer att inte söka sanktion för sitt lopp, och därmed slipper denna löparskatt, att i framtiden söka sanktion för sitt lopp.
Effekten kan t.o.m. bli den motsatta. När intresset för deltagande i motions- och långlopp minskar kan fler arrangörer avstå från att söka motion för att därmed minska utgifterna.

Det blev avslag på Ångermanlands, Norrbottens och Västerbottens distriktsförbunds motion om att uppdra åt förbundsstyrelsen att, under år 2016, utarbeta en strategi för att få in fler arrangörer och löpare i friidrottsfamiljen. Förbundsstyrelsen, som yrkat avslag på motionen, påpekade att motionärernas förslag går i linje med det arbete som inletts inom ramen för Svenska Löpare under 2015 och som kommer att utvecklas ytterligare och bli mera påtagligt under 2016.

• Motion: Låt yngre springa långt