Långpassdagen
För mig är söndagen helig som långpassdag, ligger långpasset på en annan dag blir jag alldeles dagvill. Den här söndagen var inget undantag, dock var starttiden lite senare än normalt eftersom jag var tvungen att vara vaken till midnatt för att titta Diamond league. Efter att jag gått över till maraton och långpassen oftast är en bra bit över två timmar gillar jag att starta passen tidigt för att ha mycket kvar av dagen när jag är klar med passet.
Dagens långpass avslutade en riktigt bra träningsvecka. Jag har bl.a. kört tröskelpass, backpass i fredags och ett tufft spinningpass igår lördag, så benen var väl inte superfräscha när jag startade idag. När jag är lite trött eller sliten av mycket träning, kommer oftast den "bra" känslan efter några kilometer, så jag brukar inte stressa med farten utan det kan gå tre kilometer i 5-fart i början för att sedan gå progressivt fortare. På långpassen har jag ju en stund på mig att hitta flytet! Ibland, som i går, ja då gick det inte så mycket fortare än 5-fart, sådana återhämtningspass behöver jag också. Om jag inte haft sällskap av min löparkompis Erik hade det alldeles säkert gått ännu saktare.
Idag hade jag sällskap av min sambo på cykel. Det är väldigt bra med cyklande sällskap, för då kan han cykla före och plinga när gångarna går i bredd på stigen och så slipper jag skrämma dom när jag kommer upp i rygg. Han kan också ha dricka i cykelkorgen och så vara fotograf förstås. Jag springer ytterst sällan med telefon eller kamera, vill helst slippa bära på någonting när jag springer, därför är det svårt att få till löparbilder till bloggen, men idag så!