Tidigt i våras när jag ansökte om semester var "min" plan att jag skulle springa EM i maraton om några veckor. Nu blev det ju inte så men ledigt från jobbet har jag ändå. Jobbar dock lite med ett projekt som jag förhoppningsvis kommer att berätta mer om senare i sommar. Vad passar då bättre än att ha läger på hemmaplan. Här finns allt jag behöver förutom höghöjden då. Dessutom hinner jag med att träffa vänner som blir lite lidande i mitt annars pressade schema. Det är lite folk i stan (Stockholm) vilket gör det mycket lättare att få plats på de klasser (SATS) jag spontant kommer på att jag vill gå på. Under övriga året krävs planering och bokning av klass och det är ofta långa köer till de populära klasserna.

Dagarna ser ganska lika ut, vilket jag är mycket nöjd med. En dag börjar med backintervaller eller kanske mossintervaller, vilket är omöjligt annat än under semesterveckorna pga. bilköerna hem från Sollentuna (smambon måste hinna till jobbet). Sedan är det en god bok och bad och lunch vid Brunnsviken, lite vila och sedan ett träningspass till. Sist men inte minst ett kvällsdopp. Jag hinner också med att gå på behandlingar vilket är ett måste för att få ordning på mitt ben, vilket för övrigt håller på att göra mig smått galen! För två veckor sedan var det helt borta och förra måndagen smög det sig tillbaka, dock bättre än förut. Backintervaller och mosslöpning går hur bra som helst att köra, inget ont som inte har något gott med sig, jag kommer att bli stark på kuppen. Jag älskar mitt stressfria "proffsliv".

Stockholm är helt ok även på sommaren, massa badplatser runt om i stan. Jag är mycket i Brunnsviken, men igår vidgade vi vyerna och åkte vi till Hornsberg strand på Kungsholmen som staden har gjort riktigt snygg.