Middagen avklarad och lugnet lägger sig lite smått därhemma. Jag byter om och sticker ut i det sena solljuset - efter en gassande het dag har temperaturerna åter börjat bli drägliga igen. Jag lämnar klockan hemma men tar med simglasögon och ett vätskebälte med lite vatten och springer iväg längs Ölmanäs små och brötiga strandstigar inåt Åsahållet till; först över Näsbokrok och så skogen bakom Stenudden - rotiga och så här års rikligt gräsövervuxna stigar som kräver rappa fötter att forcera effektivt.

Hästholmen passeras på ömsom stig och ömsom asfalt med vid Skyttevikens strand springer jag inte uppför branten som jag brukar utan drar istället upp simglasögonen som hänger runt halsen och sticker rakt ut i vattnet. Ett par delfindyk innan det är djupt nog att börja simma och sen är det bara att glida runt udden och fortsätta in mot Vita sand. Svalt och skönt i havet efter tjugo minuters varm löpning och det är riktigt härligt att sträcka ut i långa och stabila simtag. Jag tar sikte på klipporna norr om Löftadalens folkhögskola och kör på. Kanske sexhundra meters mjuk simning senare är jag uppe på klipporna och studsar upp mot den vita byggnaden som tronar på toppen.
Stigen ner mot havet på andra sidan är en liten favorit, mjukt och lätt nedför inne i ett jättelikt taggsnår; sedan väntar lite mer klipplöpning bort till Kuggaviken.

När jag springer strandstigarna får jag i vanliga fall följa bukten i en vid sväng inåt innan jag kommer tillbaka ut till Svartnäs på andra sidan - idag ser det lite annorlunda ut. Som ett lås på Kuggaviksbukten ligger ett par små badholmar jag aldrig besökt förut, så nära att de flesta vadar ut. Ett par korta simtag och så är jag uppe på andra sidan. Härifrån är det bara ett par-tre hundra meters simning över till andra sidan men eftersom bukten är så djup är det långt till land mitt därute och det öppna havet omslukar halva horisonten så att simma ensam här ändå en mäktig och lite småläskig upplevelse. Inifrån land hörs musiken från en grillfest på väg in i solnedgången och här ute ligger ytan nästan blank. Jag gör god fart in mot Svartnäs förvridna och mäktiga klippstränder och snart är jag uppe på land igen. Näset erbjuder krävande och riktigt rolig obanad löpning med många naturliga språng och småhopp där den öppna terrängen ändå gör att man kan hålla lite fart trots att det är väldigt tekniskt. Det är för en annan dag dock - idag kommer jag upp ur vattnet inte alltför långt från hamnen och det är bara en kort bit av hård klipphoppning innan jag det blir mer av reguljär asfalt- och grusvägslöpning igen.

Tillbaka inne i Åsa springer jag upp vid fotbollsplanen, här blir det lite höjdmeterssamlande innan jag försvinner in i Hamraskogen för ett par kilometer av klassisk svensk skogsstigslöpning. Ömsom tät skog, ömsom föryngringsytor med djupa spår av skogsmaskiner och ganska bra förutsättningar för att få omväxlande och bra belastning för de mest genomtränade av löparmuskler - kort sagt, det här är ytterligare en juvel som erbjuder riktigt fin löpning en sommarkväll. Tyvärr är stigen lite för kort och snart nog är jag ute på Stockalidsvägen strax norr om Åsa. Här blir det några kilometer av slät asfaltslöpning över till Gårda brygga och jag passar på att trycka upp farten en smula; förmodligen ligger tempot här kring 4:45/km men jag vet inte säkert eftersom jag kör utan klocka idag - befriande och skönt.

Från Gårda brygga följer så några avslutande kilometer strandlöpning söderut tillbaka mot Näsbokrok. Kvällsljuset är magiskt - från fjordens små öar hörs lojt pipande sjöfågel, annars bara min egen andhämtning och ljudet av mina egna steg. Jag passerar ner bakom reningsverket till viken vid Ramsvål och avrundar passet med hundra meters lätt avsim. Nu har solen passerat bakom horisonten och under ytan har det svala vattnet mörknat. Dryga 22 km på bara lite under två och en halv timma kanske inte låter så snabbt men givet att det var ganska mycket krånglig terräng och dessutom en dryg kilometer simning tycker jag nog det blev ett rätt bra pass - men framförallt var det vederkvickande för själen. Äntligen är jag färdigsemestrad och kan med frid i sinnet ta tag i arbetsbördorna som väntar på måndag morgon.