490 f.Kr.
År 490 f.Kr. landsteg en stark persisk armé på slätten vid byn Marathon några mil öster om Aten. Innan perserna hunnit förbereda sig för strid attackerade den numerärt klart underlägsna armén från Aten. Mot alla odds vann atenarna slaget som innebar att Grekland behöll sitt oberoende.
Sexhundra år senare skrev historiker att en löpare vid namn Feidippides skickats till Aten för att berätta om det stora segern. Efter att ha framfört sitt budskap ska den utmattade budbäraren ha fallit död ned.
I samtida skrifter nämns inte något om att Feidippides – som var en känd budbärare/långlöpare vid denna tid – verkligen sprang från Marathon till Aten.
Denna legend inspirerade dock den franske baronen Pierre de Coubertin – initiativtagare till de moderna Olympiska Spelen – att införa ett maratonlopp vid de första OS-tävlingarna i Aten 1896.

1896
Den 10 mars 1896 genomfördes historiens första
organiserade maratonlopp. Tolv greker sprang en uttagningstävling inför de första moderna Olympiska Spelen. Charilaos Vasilakos vann loppet mellan Marathon och Aten på 3.18. Några veckor senare genomfördes ett nytt uttagningslopp.
Fredagen den 10 april avslutades de första OS-tävlingarna med maratonloppet. Strax före kl två på eftermiddagen gav sig 17 löpare iväg från Marathon mot Aten. Det var en löpare från vardera Australien, USA, Frankrike och Ungern samt 13 man från Grekland.
Maratonlöparna i OS 2004 kommer att springa i mål på samma arena som Spiridon Louis gjorde när han vann historiens första OS-maraton i Aten 1896.
De grekiska deltagarna, som alla sprungit denna okända distans tidigare, öppnade mer försiktigt än de utländska löparna som intog de fyra första platserna efter två mil. När greken Spiridon Louis nådde byn Pikermi efter 22 km var han placerad långt bak i fältet, men trots detta fylld av optimism. Louis drack ett glas vin och förklarade att han var säker på att han skulle segra.
Edwin Flack från Australien, som tidigare vunnit både 800 m och 1 500 m, ledde klart när det var en mil kvar. Ett par kilometer senare blev han upphunnen av Louis. De två följdes åt i fyra kilometer innan Flack tvingades släppa för att sedan bryta loppet.
Spiridon Louis var den förste löpare som nådde den nyrenoverade Olympiastadion i Aten. Han noterade 2.58.50 på den 40 km långa banan.
Segern mottogs med stort jubel av de 100 000 åskådare som kantade gatorna i Aten och som väntade vid målet. Värdnationen hade inte noterat några framgångar vid de Olympiska Spelen. Segern i det avslutande maratonloppet räddade därför den grekiska äran.
Spiridon Louis var 24 år gammal när han vann den första OS-maran. Hans bakgrund är oklar; det finns uppgifter om att han varit allt från en välbärgad bonde till herde, soldat eller brevbärare. Han erbjöds pengar, gods och även äktenskap efter sin seger, men ska enligt traditionen endast ha accepterat att ta emot en häst och en vagn som invånarna i hans hemby Maroussi behövde.

1898
Det första maratonloppet på svensk mark avgörs. Johan Ferdinand Nyström vinner loppet som avgörs på landsvägen mellan Södertälje och Stockholm.

1908
De femte Olympiska Spelen genomfördes i London. Maratonloppet blev omtalat sedan italienaren
Dorando Pietri, som var först över mållinjen, diskvalificerades för att ha fått hjälp av funktionärer när han utmattad segnade ner hundra meter från målet.

Italienaren Dorando Pietri kollapsade i London 1908.

Idag är loppet också ihågkommet för att banan i London fastställde den officiella distansen för maratonlöpning .
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var ett maratonlopp en tävling över cirka fyra mil. Sträckan var inte så noga. På 20-talet standardiserades distansen. Man utgick då från 1908 års OS-mara som visade sig ha varit 26 miles och 385 yards, det vill säga 42 195 meter.

1912
Solskensolympiad i Stockholm. Den nybyggda OS-arenan var fullsatt två dagar under spelen; vid invigningen och vid maratonloppet. Det var pressande varmt när 68 löpare klockan 14 den 14 juli gav sig iväg på den 40,2 km långa maratonbanan från Olympiastadion ut till Sollentuna Kyrka och tillbaka. Sydafrikanen Kenneth McArthur segrade på 2.36.54,8 – nytt olympiskt rekord. Sigge Jacobsson slutade på sjätte plats med 2.43.24,9. Han lär dagen till ära ha valt att springa i nya skor vilket resulterade i besvärande skoskav som spolierade svenskens segerchanser.

1958
Det var blött och kyligt när friidrotts-EM avgjordes i Stockholm. Mindre lämpligt väder för hoppare och sprinters, men idealiska förhållanden för långlöpare. Den 24 augusti svarade Sergey Popov från Sovjet för en imponerande uppvisning på EM-banan från Olympiastadion ut längs Roslagsvägen genom Danderyd och Enebyberg till Hagby och därefter tillbaka genom Sollentuna till Olympiastadion. Lille Popov var över fem minuter före tvåan och segrade på 2.15.17,2 – nytt världsrekord med över två minuter och enda gången ett världsrekord i maratonlöpning noterats i Sverige.
Täta åskådarled kantade maratonbanan i Stockholm redan 1979.

1979
Premiären för Stockholm Marathon samlade 2 000 löpare och 100 000 åskådare.
”Vilken strålande succé för Stockholm Marathon, Sveriges genom tiderna mest publikdragande idrottsevenemang. Det var en friidrottsfest som inte upplevts i detta land sedan Gunder Häggs och Arne Anderssons glansdagar”, skrev Idrottsbladet efter loppet den 4 augusti.

1982
För första gången fick damerna vara med och tävla i maraton vid ett internationellt mästerskap. Debuten ägde rum under friidrotts-EM i den historiska maratonstaden Aten. Den 12 september vann Rosa Mota från Portugal EM-guldet på 2.36.03. Norskan Ingrid Kristiansen, som segrat i Stockholm Marathon 1979–1981, var trea. Midde Hamrin noterade 2.42.14 när hon blev bästa svenska på en meriterande sjunde plats i detta lopp.

1984
För första gången får kvinnorna tävla i maraton vid ett Olympiskt Spel.
I Los Angeles tog hemmafavoriten Joan Beniot en klar seger på 2.24.52 före norskan Grete Waitz 2.26.18 och Rosa Mota från Portugal 2.26.57. Grete vann damernas VM-premiär i Helsingfors året före.
Vid OS 1980 var 1 500 m den längsta löpsträckan för kvinnor.
12 941 fullföljde Stockholm Marathon 2006.

2006
Den 28:e upplagan av Stockholm Marathon genomfördes i strålande sol och starka vindar, en ovanlig kombination som resulterade i sämre tider än normalt.
Fjolårstrean Philip Bandawe från Zimbabwe vann herrklassen och
Anna Rahm från Rånäs damklassen.
Intresset för loppet var så stort att arrangörsklubbarna Hässelby och Spårvägen tvingades sätta stopp för fler anmälningar redan i mitten av mars då maxgränsen 17 000 passerats.
Totalt var 17 249 löpare från 57 nationer anmälda (13 439 herrar och 3 802 damer) vilket är den högsta siffran i Stockholm Marathons historia.
14 048 startade och 12 941 fullföljde loppet, även detta en rekordsiffra.
2 691 funktionärer var engagerade under loppet.