Med tiden 2.08.21 var britten distanserad med nära fyra minuter av suveräne kenyanen Wilson Kipsang som vann på nya banrekordet 2.04.27.
Förväntningarna på Mo Farah har byggts upp sedan de dubbla OS-gulden i London 2012. Redan på hösten 2012 kontrakterades Farah för starten i London Marathon 2014. När sedan Farah lyckades upprepa bedriften att vinna 5000 och 10000 meter i VM förra året så haussades intresset ytterligare.

London Marathon är det lopp i världen som kanske är svårast att vinna. De senaste tio åren har arrangörerna lyckats dra ihop bättre startfält än något annat lopp. I söndagens lopp fanns bland andra på startlinjen tidigare kenyanska segrarna Tsegaye Kebede och Emmanuel Mutai. Lägg därtill mästaren från OS och VM-segraren, Stephen Kiprotich, Uganda, och världrekordhållaren Wilson Kipsang.
Ändå spelades Mo Farah av engleska bookmakers som andrahandsfavorit till segern i söndagens lopp.
– Jag är ganska besviken men är glad över att jag åtminstone har försökt, och jag skulle kanske ha gått med från början i tätgruppen, sade Mo Farah efter loppet.

Kenyanen Wilson Kipsang körde dock hårt i täten. Avståndet till Mo Farahs klunga var 38 sekunder halvvägs och sedan växte avståndet ytterligare. Stanley Biwot orkade hänga med Kipsang fram till 39 kilometer men var i mål distanserad med 26 sekunder.

Även i damklassen var intresset stort kring Tirunesh Dibabas debut som maratonlöpare. Etiopiskan är den mest segerrika banlöperskan någonsin på 5000 och 10000 meter. Dibaba hängde också med kenyanskorna Edna Kiplagat och Florence Kiplagat i täten. Vid en vätskstation på den sista milen tappade Dibaba sin flaska. När hon stannade för att ta upp den passade kenyanskorna på att rycka. Etiopiskan orkade aldrig ifatt igen utan segern blev en spurtstrid. En spurtstrid som slutade med seger för Edna med tiden 2.20.21, tre sekunder före Florence Kiplagat. Dibabs debuttid blev 2.20.35

Snabbaste svensk i London Marathon var Hälles Martin Kjäll-Ohlsson, 2.27.38.