Ultralöparen Robert Alnebring
Robert Alnebring, är "hobbylöparen", som på Påskafton sprang det 56 kilometer långa loppet Two Oceans Marathon i Sydafrika.
Jag brukar vara rejällt sliten i benen efter 42 kilometer, hur känns det då efter 56 kilometer. Är det värre?
- Det är inte så stor skillnad på att springa 42 eller 56 kilometer. Med det menar jag att man kan hålla nästan samma tempo, man kan planera näringsintaget under loppet på samma sätt och förberedelserna är likartade.
- Däremot så ser banprofilen lite annorlunda ut än i vanliga lopp. Det finns två backar. Den första börjar vid 28 kilometer, sedan går det uppför i sju kilometer och sedan utför i sex kilometer. Den andra går upp i fem km och ned i två. De är inte så höga, 310 meter respektive 150 meter, så de är fullt löpbara både upp och ned. Jag är ganska tålig vad gäller nedförsbackar men jag blev trots det ganska stel i framsidan på låren och kommer dessutom att tappa en tånagel.
Kan du berätta lite om Two Oceans Marathon, vad är det för lopp och hur gick det för dig?
- Loppet startades 1970 som en träningsrunda inför Comrades. Efter en försiktig start har det vuxit till världens näst största ultralopp. Antalet startande är nu runt åtta niotusen. Comrades, även det i Sydafrika, är störst. Namnet kommer av att man springer både längs Indiska oceanen och Atlanten. Visserligen har kartograf flyttat gränsen mellan Atlanten och Indiska Oceanen men namnet står sig trots det. Starten går i Kap Staden och man spirnger söderut till False Bay. Ungefär halvvägs till Goda Hoppsudden svänger vi över mot väster och Atlanten och sedan tillbaka till Kap Staden. Det är en mycket vacker bana trots att vi år inte fick springa den bästa biten längs Atlanten på grund av stenras. Jag kan inte påminna mig något lopp med så fin service längs banan. Till exempel det finns 33 vätskestationer, jag var inte i närheten av ett bord vid någon av dem utan fick allt jag ville ha i handen, serverat i praktiska plastpåsar eller flaskor.
- För egen del är jag nöjd. Första biten gick lite långsammare än jag tänkt mig men å andra sidan tappade jag mindre än befarat på den andra backiga halvan. Mitt mål var under fem timmar och min sluttid blev 4.52. (Segrartiden var för övrigt 3.13)
Du har nu sprungit 20 ultramarathon (lopp längre än marathon), vad är det som lockar dig att springa längre än vanliga maran?
- Jag gillar att resa och kombinerar det gärna med ett lopp. För några år sedan läste jag en artikel om Swiss Alpine och tyckte det verkade skoj och ville prova på. Sedan har det bara rullat på.
- Många marathonlopp går på måttligt roliga banor, det är ofta viktigare att lägga en lättsprungen än intressant bana. Utralopp däremot ska vara en utmaning därför är det oftare som banorna är roligare.
- I och med att det är en större utmaning så är det också så mycket skönare när man har klarat av det.
Vilket lopp har varit det mest minnesvärda hittills?
- I reklamen för stora marathonlopp brukar sägas att alla som kommer i mål är vinnare. Om det gäller marathon så gäller det än mer i Western States 100 Miles. Det är ett lopp på 16 mil som går i Kaliforniens berg. Känslan att gå i mål efter att kämpat i över ett dygn är något som fortfarande så här några år efteråt ger mig rysningar.
Tillsist, hur långt springer du som längst på träning?
- Mina långpass ligger oftast mellan två och tre mil. Någon enstaka gång kan det bli uppåt fyra eller fem. Jag skulle vilja träna mer men löpningen är bara en hobby så ofta blir träningstiden den tid som är kvar när allt annat är klart.