Göran Persson: Börja jobba med tankarna!
När du har tränat så mycket du kan och inte märker någon utveckling. Vad kan du då ta till för att förbättra dig? Kanske kan du förändra ditt tänkande för att bättra på din löpning?
Möt Göran Persson som varit förbundskapten för landslaget i orientering och som numera specialicerar sig på mental träning som kommunikolog.
Om jag har legat och nött på samma tider på till exempel en mil i flera år och känner mig missnöjd med det. Kan jag då ”tänka” mig fram till en bättre tid. Förutsatt att fysiken är densamma?
– Självklart! Det finns ju ett klassiskt exempel på det och det var på 50-talet när fysiologer och andra hävdade att det är fysiskt omöjligt för en människa att spring fortare än fyra minuter på en engelsk mil. När Roger Bannister gjorde detta 1954, var det helt plötsligt ett stort antal löpare som klarade det inom den närmsta tiden därefter. Mina egna tankar skapar de ramar som jag sätter upp och lever i. Ändrar jag mina tankar om vad som är möjligt, så får det givetvis effekt på vad jag presterar.
Det här handlar förstås inte bara om löpning utan kan egentligen användas vad du än vill uppnå?
– Ja. Vi har alla ett antal valda sanningar som anger vad jag kan, inte kan, vad som är svårt med mera. Alla dessa valda sanningar skapar sedan de ramar som jag lever i. Tyvärr är det så att en del av dessa valda sanningar har jag inte själv skapat utan det är andra som talat om för mig vad jag kan och inte kan. Till exempel barnet som inte får så bra betyg i skolan får lätt omdömet att ”han har inget läshuvud”. Risken finns att jag tror att det är sant och då försöker jag kanske inte ens. Att dåliga betyg ibland handlar om att min lärare inte hade förmågan att möta mig där jag var och anpassa sin pedagogik så att den passade mitt sätt att lära in, är inte så många som tänker på.
– Ett sätt att komma åt detta på är att själv välja andra valda sanningar. Ett annat sätt är att utsätta mig för det där som jag inte är så bra på eller inte tycker om. Att kliva ur gamla ramar för att se vad som händer. Många gånger kommer det att hända jättespännande saker och det händer mycket mer än vad jag kunde tänka mig.
Du är certifierad kommunikolog men vad är det egentligen du föreläser om?
– I stort handlar det om kommunikation, förändring och utveckling. Jag försöker skapa medvetenhet om hur jag kommunicerar och hur stor betydelse kommunikationen med mig själv har. Den är helt avgörande för min prestation och vilka tillstånd jag skapar hos mig själv. Utifrån denna kommunikation jobbar vi också med att göra förändringsarbete för att nå de mål som individen satt upp. Det som är spännande med detta är att det är precis samma saker som gäller i alla sammanhang. På företag, i organisationer, i grupper och hemma i familjen.
Handlar det mycket om mental träning?
– Du kan gärna kalla det mental träning. Det handlar om att påverka systemet hjärnan på olika sätt för att komma åt mera av alla de resurser som finns där uppe.
Det handlar om att få alla delar av personen att fungera tillsammans i olika situationer. Att skapa en helhet där alla delar jobbar åt samma håll. Allra viktigast är att klara ut;
Alla dessa saker hanteras på olika nivåer i hjärnan. Det gäller att få de omedvetna och medvetna delarna i hjärnan att samverka för att få ut maximalt av min totala prestationsförmåga.
Finns det aspekter i den mentala träningen som är eftersatt även på elitnivå?
– Ja, Om du tränar för ett VM och är i topptrim fysiskt kanske kroppen ändå inte är inställd på en VM-start när du står där på startlinjen. Det gäller att träna även i tanken. Du måste intala dig själv kanske flera gånger i veckan på träning att det är VM, lura kroppen att förberedda sig. På så sätt blir du mentalt inställd på en VM-start när det blir skarpt läge. Det finns mängder av exempel på idrottare som presterar på topp i sin hemmamiljö, men inte alls får till det på mästerskapen. Tyvärr är det många som i det läget inte funderar på vad det var som gjorde att jag inte nådde mitt prestationsmax, utan skyller på omständigheter, dålig plan, vädret eller något annat.
– Jag kan bestämma långt i förväg vilket tillstånd jag skall vara i när jag står på startlinjen och sen i den dagliga träningen se till att träna på att hamna i detta tillstånd. Då finns det inget som kan störa mig när jag väl är i tävlingssituationen. Många elitidrottare lever i den tron att rätt tillstånd är något som bara kommer av sig själv. Tyvärr är det inte så.
Du delar in hjärnan i tre delar?
– Högst upp har vi aktiviteter, alltså det vi gör – det som finns över ytan. För en löpare, den träning han/hon gör. Detta är den medvetna delen av hjärnan.
– Sedan har vi de omedvetna delarna. En del som jobbar med syfte, mål och visioner. Redan här brister det hos en del. Många kör bara på och har egentligen inget uttalat syfte med sin träning.
– Den tredje delen är våra värderingar, alla våra valda sanningar och de ramar dessa skapar. Det vi redan har bestämt oss för är sant. Den biten är det inte många som tänker på. Jag har kanske en bestämd uppfattning om att jag inte kan prestera på mjuka banor eller när det regnar eller om tävlingen går tidigt på morgonen. Alla sådana tankar gör att jag redan på förhand har förlorat. ”Som du tänker, så blir det”.
– Dessutom fastnar många i gamla vanor, jag gör samma sak som jag alltid gjort. Jag behöver vara flexibel och utifrån de resultat jag når fundera på om jag behöver förändra något i min träning och så vidare. Att hitta nya vägar när jag kört fast för att nå mina mål.
Har du något exempel från dina teorier i praktiken?
– Ja, från världscupfinalen i orientering i Lissabon år 2000. Dagen innan tävlingen hade vi genomgång med laget. Tidsschemat sa att tävlingen skulle vara över 14.30 och att det skulle vara prisutdelning 14.45. Jag sa att vi direkt efter prisutdelningen skulle åka till en restaurang och äta för att ladda ordentligt inför stafetten nästkommande dag.
– När vi sagt detta räcker en kille i laget upp handen och frågar;
”Kan inte en bil gå hem lite tidigare?”
– Han hade redan dagen innan tävlingen bestämt att han inte skulle vara med på prisutdelningen. Anledningen till detta var att han skulle starta bland de första löparna och han hade en vald sanning som sa att ”startar jag tidigt har jag ingen chans”
Hur gick det för honom?
– Han slutade runt 20:e plats, åtta minuter efter segraren. Men dagen efter avgjorde han stafetten och Sverige vann guld. Då hade han helt plötsligt en annan inställning och det gick mycket bättre. Då kom han åt sin fulla potential.
Hur ska man då göra för att må prima och prestera bra över en viss tid, till exempel ett halvår innan starten i Stockholm marathon?
– Förutom att du behöver göra din fysiska läxa, så handlar det väldigt mycket om att vara i balans. Inom forskningen runt kommunikation och förändringsarbete har man funnit tio olika balanser eller grundsorteringar som kan vara i balans eller obalans. Det går inte att i en sådan här intervju förklara alla dessa balanser men en sak som är viktig är att lära sig lyssna på vilka signaler kroppen skickar upp till hjärnan. Att inte slaviskt följa ett träningsprogram utan hellre hoppa över något/några pass om det känns tungt eller om det börjar kännas lite irriterat i ett knä eller hälsena. En skada eller sjukdom kommer sällan helt plötsligt utan den har föregåtts av ett antal signaler. Frågan är om jag lyssnat på dem.
– Får jag ont någonstans så är det kroppen sätt att tala om att nu har du gjort något som kanske inte var så bra. Kroppen har aldrig fel!
– Parallellt med detta skall jag givetvis jobba med mina egna tankar och bilder jag har i huvudet. Prata positivt med dig själv, tänk positiva tankar, ha några bra små ramsor/affirmationer som du rabblar när det börjar ta emot på träningspasset. Då förbereder du dig så att du har några knep att ta till i tävlingssituationen när det börjar ta emot eller om du kanske känner dig nervös eller osäker inför start.
– Pia Nilsson, före detta förbundskapten i golf och coach åt Annika Sörenstam beskriver i sin senaste bok en framgångsformel som är tillämplig på alla nivåer.
F x T x M x K x S = 54 (54 är en vision inom golfen). Att spela en 18-hålbana 18 slag bättre än banans par. Spelar jag banan som den är byggd så skall det gå åt 72 slag. Bästa resultat har Annika och det är 59 slag.
Bokstäverna står för Fysiskt, Tekniskt, Mentalt, Känslomässigt, Socialt.
– När du får ihop den helheten, då får du också framgång.
Man brukar säga att kropp och knopp hänger ihop?
– Ja, så är det. Hjärnan styr kroppen via alla de nerver som går via hjärnstammen ut i kroppen. Samtidigt skickar kroppen hela tiden signaler upp till hjärnan om hur det står till där ute i de olika kroppsdelarna.
– Detta innebär också att mental obalans går att åtgärda med fysiska aktiviteter och en fysisk obalans går att åtgärda med mentala aktiviteter.
Är det därför man efter ett löppass kan känna sådan glädje och lätthet trots att man kanske kände sig trött och sliten innan passet på grund av en kämpig dag på jobbet eller något annat?
– Ja, fysisk aktivitet påverkar på olika sätt även vad som händer uppe hjärnan. Fysisk aktivitet är ett jättebra sätt att öppna upp systemet hjärnan och få ny energi genom de olika ämnen som frigörs när vi rör på oss.
Finns det något speciellt knep för att komma i balans?
– Ja, ett sätt är att varje dag skapa mina egna små stunder där jag kan koppla av och varva ner. För många av oss är dagarna fullspäckade av aktiviteter, både på jobbet, hemma och på fritiden. Då blir hjärnan fullproppad av information och intryck. Allt detta skapar ett tryck i hjärnan som gör att jag kanske begränsar dess funktion och jag känner mig i obalans.
– För att tanka av eller tömma hjärnan på allt detta krävs att jag skapar tid för att sortera alla intryck. Att bara sätta sig ner på en stubbe i skogen, ta en promenad i lugn takt, springa en sväng med mera. Det är ungefär som om man tänker sig en ballong. Ju mer du pumpar upp den ju större risk att den smäller. Om du släpper ut lite luft, så kan du pumpa upp den igen, många gånger.
– Jag är helt övertygad om att vi skulle må mycket bättre, fatta betydligt bättre beslut och nå bättre resultat om vi skapade denna tid för reflexion och sorteringsarbete varje dag.
Hur gör du själv för att hitta balans i tillvaron?>
– Varje dag försöker jag få till en stund där jag kan vara alldeles ensam och jobba med olika typer av långsamma rörelser för att stimulera hjärnan och hjälpa till att sortera alla intryck jag fått under dagen. Exempel på långsamma rörelser kan vara att jag gör Qigong eller Tai Chi eller bara att röra olika kroppsdelar väldigt sakta. Just detta med långsamheten har väldigt stor påverkan och stimulans av hjärnan.
– I mitt arbete med föredrag, föreläsningar, organisationsutveckling och individuell coachning måste jag hela tiden hålla koll på en massa saker och vara vaken på olika intryck och signaler från min ”publik”. För att inte köra slut på mig själv, är det jätteviktigt att jag skapar egen tid där jag kan tömma hjärnan och samtidigt fylla på med ny energi.
– Min grundtes är att ”mår jag bra, så kommer min omgivning att må bra”
Kan inte träningen i sig vara ett sätt att hitta balans?
– Jo, givetvis, men när jag kör olika typer av fysisk träning så påverkar det hjärnan och kroppen på ett sätt, att jobba med långsamma rörelser påverkar på ett helt annat sätt. Det är viktigt att få med båda delarna. Det är då du kan nå din fulla potential.
Många känner till den tjurighet som kan infinna sig om man inte kommer åt att träna fast man vill det?
– Ja, och i många fall inträffar detta när jag kanske är lite halvkrasslig. För en del är det så att denna tjurighet gör att jag struntar i vad kroppen säger och sticker ut och tränar ändå. Ett sätt att må bra är att acceptera omständigheterna som de är. Om du har lite perspektiv på livet i stort så är inte några missade träningspass hela världen. Varför förstöra dagen med att hamna i negativa tillstånd som kanske dessutom går ut över din omgivning? Det handlar väldigt mycket om dina egna tankar och hur du reagerar på olika omständigheter.
– Samtidigt så skulle alla kunna köra ett pass med någon form av långsamma rörelser oavsett var man är i världen. Det är bara att lägga sig på sängen och försöka röra armarna så sakta som möjligt. Det behöver inte vara på något speciellt sätt. Eller dra upp benen i 45 graders vinkel och fälla dom sakta åt höger och vänster sida samtidigt som du vrider huvudet i motsatt riktning. Dessa rörelser sätter helt nya spår i hjärnan. Du kommer åt mera av alla de resurser som finns där uppe. Dessutom kommer du att upptäcka att det där som du irriterade dig på är som bortblåst. På 15 minuter får du ett helt nytt perspektiv…
Pratar vi teori eller praktiska övningar för att hitta balansen?
– Det är nog både och. Jag tror att det är viktigt att ha en teoretisk förståelse för de olika nivåerna som vår kommunikation försiggår på och hur jag utifrån det kan jobba med ett förändringsarbete för att skapa balans. Har jag den förståelsen, då kommer också nyfikenheten och motivationen att jobba med dessa saker. Har jag ingen förståelse eller förstår varför, så kommer heller ingen lust och kraft att göra något. Detta gäller i alla sammanhang. Det är därför det är så viktigt att ha SYFTET klart för sig.
– Som i alla sammanhang, är mina egna valda sanningar väldigt avgörande. Är jag fast i mina bestämda uppfattningar och saknar ett flexibelt tänkande, så kommer jag inte att pröva några nya vägar. Då får jag det jag alltid fått.
Är det alltid bra att ha målbilder och högt ställda förväntningar på sig själv. Är inte vi svenskar som bäst när vi slår ur underläge?
– Om jag inte har tydliga målbilder, vad är det då som leder mig i vardagen. Vi skall givetvis ha högt ställda förväntningar, men de måste rimma med de valda sanningar jag har om mig själv och min prestationsförmåga. Jag kan uppleva att det framför allt i media skapas en mängd presumtiva OS- och VM-guldfavoriter så fort någon svensk lyckas med ett enstaka internationellt toppresultat. Tror inte att sportjournalisterna har så värst bra koll på hur mycket individens egna tankar om sig själv, medvetna som omedvetna, påverkar när man väl står på startlinjen i OS eller på VM. Var intressant att lyssna på Björn Ferry’s tankar inför mixstafetten på skidskytte-VM i Östersund i vintras. När Norge och Tyskland ställde över sina bästa skidskyttar, då började Ferry prata om möjligheten till svensk VM-medalj. Detta sagt av en regerande världsmästare? Men sen blev det ju ingen.
– Jag tror inte på det där med underläge. Vem är det som avgör om det är ur underläge. Det är väl återigen media som skapar detta. De har ingen aning om vilket jobb individen lagt ner på att verkligen vara på topp när det gäller. Både fysiskt, mentalt, tekniskt med mera.
– Individen har kanske lagt upp hela sin förberedelse på att vara på topp en speciell dag. Då är övriga tävlingar bara ett led i förberedelserna. Det enskilda resultatet är kanske helt ointressant för individen själv. Han/hon hade helt andra syften med förberedelse-tävlingarna.
– De gånger de högt ställa förväntningarna bara är rena önskedrömmar, så är det klart att det kan påverka en individ negativ. Särskilt om individen hänger upp sin egen självbild på de resultat den presterar. Tyvärr är detta är en ganska vanlig obalans, att mitt eget värde beror på vad jag presterar. Jag skall givetvis se mig själv för den person jag egentligen är, och skilja det från de resultat jag gör. Detta skall också de tränare och andra som finns runtomkring mig göra. Men så är det nog inte alltid.
