Janne Andersson har maran som mål
Allsvenska fotbollsspelare älskar inte löpträning och det gäller tränarna i ännu högre grad. Janne Andersson, Halmstad BK, Årets Tränare 2004, utgör undantaget som bekräftar regeln. Lördagen den 9 juni startar han för femte gången i Stockholm Marathon.
Hur kom du på idén att ställa upp år 2000?
- Jag slutade tidigt som spelare för att bli först spelande tränare och sedan enbart tränare. Under år som tränare i div II med heltidsjobb och familj misskötte jag min fysik och lade på mig några kilo. För att bli av med övervikten så började jag träna och jag behövde ett mål och målet kom att bestå i ett marathonlopp. Det föll sig ganska naturligt eftersom jag alltid haft lätt för att löpa.
Du fullföljde fyra Stockholm Marathon i rad en du tog paus. Vad var det som hände?
- Jag blev chefstränare i Halmstad BK 2004 och då räckte tiden hel enkelt inte till. I HBK har vi ingen sportchef utan jag är i princip VD för ett företag med 35 anställda.
Men nu kommer du tillbaka?
- Ja, jag ska börja tänka mer på mig själv. Jag tappade visserligen hela april då jag hade problem med en vad. I Göteborgsvarvet hade jag 1.45 och det kändes tillräckligt bra för att jag ska ge mig på maran igen.
Hur mycket tränar du?
- Jag har ingen normalvecka utan det varierar mellan två och fem mil. Tidigare har jag försökt följa Szalkais träningsupplägg men nu kör jag efter eget huvud. Jag har gjort samma misstag som många andra att genomföra allt i samma tempo så nu lägger jag in lite snabbdistans och några riktiga långpass
Far det formkurvor och taktiska lösningar genom hjärnan när du är ute?
- Nej, nej, jag tänker på precis allt mellan himmel och jord. Ibland får jag ut något konstruktivt, ibland inte.
Var springer du?
- På hemmaplan blir det nästan alltid Prins Bertils led. Den går från Nissan längs havet hela vägen ut till Tylösand. Miljön skiftar hela tiden, sanddyner, skog och klippor. När jag är ute och reser och ger mig ut kan jag komma på mig med att längta hem till just Prins Bertils led.
Du utsågs till Årets tränare 2004 sedan HBK tagit silver i Allsvenskan?
- Det guldet skulle vi ha haft!
Vilka för- respektive nackdelar är det att träna Halmstad BK?
- Trycket att prestera är inte lika hårt som i storstäderna men å andra sidan är resurserna mindre. Under mina tolv år i klubben har vi vunnit tre guld och spelat ute i Europa. Möjligen har vi skämt bort halmstadborna för fjolårets elfteplats sågs som ett misslyckande men ser man till resurserna är det där vi ska ligga.
Kan du tänka dig att flytta utomlands?
- Jag förknippas hårt med Halmstad och det har jag inget emot. Jag bor bra, trivs här och har kontrakt fram till 2009. Då har döttrarna vuxit upp lite mer och med tolv säsongers erfarenhet är jag inte rädd för att ta nästa steg. Men ingen vet ju heller vad som händer i framtiden.
Allsvenska spelare klagar ofta på den långa försäsongen. Hur ser du på den som tränare?
- Både bra och dåligt. I år var det bra för oss i HBK eftersom vi behövde spela ihop ett ganska nytt lag. Rent generellt vore det bättre med att spela fler matcher och ha en kortare försäsong. Svenska spelare måste på sikt göra betydligt fler tävlingsmatcher om vi ska hävda oss internationellt, både på landslags- och klubbnivå.
Hur mycket tränar Halmstad BK?
- Nu under säsongen kör vi tio pass i veckan, fem dagar med dubbelpass och två vilodagar, men det får förstås anpassas till spekprogrammet. Dagen efter match kör varierar vi löpning, rörlighet och bålstabilitet, spinning eller något annat icke-fotboll. Vi nollställer kroppen, vilar andra dagen efter match för att den tredje träna normalt.
Och till sist, vad har du för ambition med årets lopp?
- Allt under 4.30 är jättebra!