• 70 lag var anmälda till årets tävling – 46 färre än i fjol.
• Endast Hässelby och Tureberg hade anmält lag till herrarnas seniorklass.
Till damernas seniorklass hade tre klubbar anmält lag; Täby, Tureberg och Hässelby.
• Betydligt färre lag än i fjol var anmälda till ungdomsklassera.
– Jag förstår inte varför så få klubbar anmält lag. Årets tävlingsdatum är inte sämre än fjolårets säger Tommie Nordh.
– Det kostar Fredrikshof 20-25 000 kr per år att arrangera Dagbladsstafetten. Det känns meningslöst att fortsätta om intresset är så dåligt.

Tommie Nordh – själv f.d. landslagslöpare – är speciellt besviken på att så få ungdomslag är anmälda. Inom svensk friidrott talas det ofta om hur viktigt det bär med lagtävlingar för ungdomar. Lagtävlingar anses vara ett utmärkt sätt att skapa en bred verksamhet.
– Det sägs att det är stort intresse bland ungdomar för friidrott. Många klubbar har kölistor på ungdomar som väntar på att få börja med friidrott. Ändå är det bara ett fåtal föreningar som får ihop ett ungdomslag med sex löpare som springer mellan 200 m och 920 m.

Fredrikshof vann den första upplagan av Dagbladsstafetten 1913. Klubben har sedan ställt upp varje år sedan dess. Därför var det ett tungt att besluta om att ställa in årets lopp:
– Några var förtvivlade över att tvingas fatta detta beslut, berättar Tommie Nordh.
– Själv är jag helt knäckt. Jag trodde verkligen på tävlingen och känner nu sorg över att vi måste ställa in stafetten. Jag har inte orkat svara på de mail och telefonsamtal som kommit sedan vi offentliggjorde beslutet.

Dagbladsstafetten har varit i kris tidigare. "Dagbladet" var i årtionden var landets viktigaste löpartävling. I slutet av 70-talet hade stafetten som mest ungefär 400 deltagande lag med totalt 3 000 löpare i olika klasser.
Tävlingen började tappa deltagare på 80-talet. När Svenska Dagbladet sedan drog tillbaka sitt stöd minskade antalet deltagande lag ytterligare.
Stockholms friidrottsförbund drog sig tillbaka som arrangör och ersattes av Hammarby IF. Efter 1998 års stafett hade Hammarby tröttnad.
Då klev Fredrikshof in och räddade Dagbladsstafetten. 1999 var 60 lag anmälda – i fjol 116.
Fredrikshog har jobbar hårt för att öka antalet deltagande lag. Nya föreningar slipper anmälningsavgift. Föreningar med lång resväg har erbjudits viss reseersättning.
Men nu har alltså ledarna i Fredrikshof tröttnat.
– Det är en fråga om inspiration och glädje. Man vill att Dagbladsstafetten ska vara en fest, men hur kul är det om vissa klasser bara har två eller tre deltagande lag, undrar Tommie Nordh.

Årets stafett är alltså inställd. Tommie Nord utesluter dock inte att Dagbladsstafetten kommer tillbaka 2008:
– Vi får se vad det blir för reaktioner från klubbarna på att vi ställt in tävlingen i år, säger han.

Fotnot: Dagbladssateffen är landets äldsta stafettlöpning.Stafetten arrangerades för första gången 1913. Det var sommar-OS i Stockholm året före som inspirerade Svenska Dagbladet att starta en stor stafettlöpning.
Stafetten hade från början start och mål på Stockholms Olympiastadion.
Banan gick på Norra Djurgården, ut mot Djursholm och sedan tillbaka igen.
Stafetten hade sträcklängder som passade bäst för medeldistanslöpare. De första åren hade ”Dagbladet” 25 sträckor. På 20-talet hade stafetten 30-sträckor, sedan åter 25 sträckor.
1913 hade tävlingen endast en herrklass. Sedan har nya klasser tillkommit; damklass, ungdomsklasser och veteranklass.
1965 flyttades stafetten till Södra Djurgården med start och mål vid Solliden på Skansen. Antalet sträckor i herrklassen minskades då till 20.
1999 flyttades stafetten tillbaka till Norra Djurgården, men start och mål
på Stadion. De senaste åren har herrklassen haft 12 sträckor. I fjol vann Hässelby herrklassen och Täby damklassen.