Tekniken med chiptidtagning har gjort det möjligt att ta tid på alla löpare från startlinjen till mållinjen. Rättvist kan man tycka eftersom det då inte spelar någon roll var man står när startskottet går.
Men det finns nackdelar också. En elitlöpare skulle kunna vänta några sekunder vid starten för att sedan snabbt springa ifatt en klunga och hänga i rygg på ledaren fram till mål - och vinna.
- För att undvika sådana här teoretiska problem har vi därför valt att nolla starttider för alla seedade löpare i främsta ledet, förklarar GöteborgsVarvets Hans Hultman.

Ett exempel från GöteborgsVarvet är hur två av de hundra bästa löparna spurtade om placering - men där han som kom efter i mål sedan kom före i resultatlistan. Exemplet gäller FK Studenternas Cédric Schwartzler som spurtade om sin klubbkompis Helmut Leuschner. I resultatlistan har Helmut placering 93 och Cédric är 96:a.
- Det beror på att Helmut stod i startledet 20 meter bakom eliten - och då drar vi av tiden fram till startlinjen, vilket har gett honom bättre tid än Cédric som stod längst fram, förklarar Hans Hultman.

Ett annat problem är att avkännarna i starten inte alltid hinner registrera alla chip. Det finns helt enkelt en maxgräns för hur många registreringar som kan göras per sekund. Och har man inte fått sitt chip registrerat blir man nollad - och får alltså bruttotid i stället för nettotid.
Den rättvisa nettotidsprincipen blir alltså inte rättvis eftersom inte alla löpare får nettotid.
- Vi känner till problemet men i år har vi inte tappat så många tider vid starten som förra året, säger Hans Hultman.

Policyn är olika mellan de olika stora loppen om det är nettotid eller bruttotid som ska räknas. Enligt Svenska friidrottsförbundets tävlingsregler gäller tiden från startskottet och inte var man börjar springa.

Tyck gärna till vad du tycker om nettotid kontra bruttotid här nedan!