Tre av våra absolut största namn stod i fokus, Meraf Bahta, Sarah Lahti och Carolina Wikström. De två förstnämnda äger samtliga sju svenska rekord på distanserna mellan 3 000 meter och halvmaraton + ett åttonde inomhus. Carolina är den första långlöparen som har blivit uttagen till sommarens (eventuella) olympiska spel. Men även bakom dem fortsätter det att röra på sig. Allt trots att vårvädret tycktes vara en månad försenad och skänkte båda tävlingarna en inramning av en dryg handfull plusgrader och i åtminstone ena fallet obehagliga vindar.

Meraf Bahta och Sarah Lahti sprang på tisdagen ett skräddarsytt lopp på 10 000 meter på Stadion. På den distansen har rekordet växlat mellan de två med Meraf som senaste innehavare sen fyra år tillbaka på 31.13.06. Det var en sänkning med 15 sekunder av vad Sarah åstadkom som tolva i OS-finalen i Rio, föregående år. Trots att en farthållare fullföljde sitt uppdrag att dra i exakt tempo för att underskrida 31.25, som är den så kallade nomineringsgränsen till OS, valde Meraf att haka på tätklungan med kenyanskor, som gick ut i högre fart.

Sarah styrde och ställde med sin hare och fick en perfekt resa hela vägen in i mål i ett gradvis stegrande tempo. Den andra halvan 15 sekunder fortare än den första, framför allt tack vare en sista kilometer just under tre minuter. Hon kom i kapp Meraf, som släppt täten halvvägs, ett par varv från mål, bara för att se Hällelöparen spurta i väg till en sänkning av det egna svenska rekordet med fem sekunder till 31:08. Men det var ingen tvekan om att Lahti var tillräckligt nöjd med att klara OS-gränsen med bred marginal. Hon tog sig avstannande i mål med händerna om huvudet, som om hon inte vågade tro på siffrorna på displayen, som visade 31:11.

Meraf kom till Stockholm tillsammans med klubbkamraten Samrawit Mengsteab, direkt från ett höghöjdsläger i Kenya. Samrawit kom in loppet med ett personligt rekord (33:38) som var en minut sämre än övriga konkurrenters, men hängde djärvt med Sarah under de inledande varven. Trots att hon sedan fick göra hela loppet på egen hand sänkte hon sin bästa notering med över en minut. 32:33 gör henne till tidernas femte snabbaste svenska över 10 000 meter, precis före legendariska Evy Palm och Charlotta Fougberg i blott det tredje loppet på distansen.

Carolina Wikström ställde in siktet på en tid under 70 minuter och därmed i trakterna av Sarah Lahtis svenska rekord på halvmaran (1:09:53), fem dagar efter Sarahs och Merafs 25 varv på Stadion. För då väntade fyra varv på drygt fem kilometer vardera runt ett industriområde söder om Stockholm. Jordbro Maraton hade samlat ett par dussin av landets raskaste tjejer på en flack bana, som dock visade sig vara känslig för de vindar som drog över Stockholm. Allt som allt var det 60 löpare som blivit godkända som ”yrkesverksamma”, den enda kategori som får tävla under rådande pandemirestriktioner. Det var det första maraton och halvmaratonloppet i Sverige under 2021

Wikström fick idealiskt sällskap med en klunga manliga löpare som hade samma målsättning inklusive de två huvudfavoriterna på den dubbla distansen, som alltså jagade 2.20 på maran. Farten hölls i första hand av Spårvägens John Börjesson, som var med på Stadion tidigare i veckan och sprang 10 000 meter på 29:56. Nu drog han metodiskt 20 sekunder långsammare per kilometer. Men detta till trots blev dagen för tung för Carro, som vid vätskestationen efter en dryg mil plötsligt steg av till synes, utan anledning, då hon fortfarande var inbäddad i den manliga klungan.

– Benen kändes helt okej. Det var inte hårdare än vad det borde vara vid den punkten av loppet. Jag fastnade i tankar kring hur det skulle bli längre fram. Jag är väldigt besviken, men jag gick av för att jag inte pallade med det, helt enkelt, förklarade Carolina för SVT.

Även andrahandsfavoriten, Sanna Mustonen, klev av. Det är därför anmärkningsvärt att det ändå var 13 svenska klubblöpare som kom i mål under 1:20, en högre nivå än på något SM. Loppet vanns av 21-åriga Linnea Sennström. Lahtis klubbkamrat i Hässelby SK slog igenom ifjol med en andra plats på SM och putsade det personliga rekordet med ett par minuter till prick 1:15 i sin tredje halvmara. Det är tider som få i Europa överträffar bland 2000-talister, än så länge bara två.

Sverige har därmed ett historiskt starkt lag till VM och EM som båda avgörs nästa sommar efter de omkastningar i kalendern som pandemin har orsakat. Men frågan är vilken distans som de ska välja. Om det europeiska friidrottsförbundet står fast vid att det ska springas maraton på nästa sommars EM, bara en månad efter VM-maran blir det ett svårt val för landets främsta. Ska de försöka kvala in till det globala mästerskapet mot knivskarpt motstånd från framför allt östafrikanerna eller satsa på framskjutna EM-placeringar? EM-loppet har dessutom en lagtävling med upp till fem startande/nation.

Utbudet? Meraf har ett EM-guld på 5000. Sarah, som utöver OS-finalen har ett silver från U23-EM och nionde plats på EM. Samrawit, trea på senaste Terräng-EM? Och hur tänker maratonspecialisterna som de senaste veckorna sprungit milen under 33 minuter? Utöver OS-klara Carolina Wikström är det Hanna Lindholm och Charlotta Fougberg (sexa på senaste EM:s 10 000 meter men tidigare silvermedaljös på hinder). På söndag gör de två sistnämnda sitt sista försök att kvala in OS-maran. Ställ in väckarklockan på 6.30. Då går starten i Milano.

/Lorenzo Nesi