21 deltagare av de över 10.000 som fullföljde årets upplaga av Stockholm Marathon har strukits från resultatlistan. Den vanligaste orsaken är att de har bara sprungit ett varv och många utav dessa har inte fuskat medvetet utan helt enkelt följt med strömmen och tagit den kortaste vägen in i mål. Men det finns även ökända fuskare. Häromåret blandade sig en efteranmäld fransman in i slutstriden och kom i mål bara några meter efter segrande Alfred Shemweta. Ingen annan av topplöparna hade noterat fransmannen förrän efter fyra mil. Han fanns inte heller registrerad på någon av chip-mattorna och ströks tämligen omgående från resultatlistan. Det visade sig senare att han även ertappats som fuskare på amerikanska storlopp där han till och med lyckats tillskansa sig prispengar.

Det är det mest flagranta exemplet. Men arrangörerna av Stockholm Marathon känner åtminstone till en annan återkommande fuskare. En nu 55-årig löpare från stockholmstrakten vars resultat utvecklades kraftigt i mitten på 90-talet. Innan dess hade han sprungit ett tiotal lopp på över fyra timmar. Tiderna sjönk snabbt ner mot tre timmar och en bra bit därunder. Eftersom det finns andra påtagliga exempel på löpare som blivit mycket bättre i sena år var det givetvis inte nog för att misstänkliggöra honom. Men för några år sen togs han på bar gärning när han hoppade in i banan vid Stadshuset. Han ströks ur resultatlistan både 1998 och 1999, men har fortsatt anmäla sig och komma till start. Kan man inte stoppa honom?
- Nej, det kan vi inte göra i vårt rättssamhälle, säger Lennart Bresky, som ansvarar för resultatservicen på Stockholm Marathon.
Han har erfarenhet av loppet ända sedan dess start och innan chip-tiderna infördes häromåret var det mycket ovanligt att någon ströks ur resultatlistan.
- Man måste ju ha något på fötterna, förklarar Lennart lakoniskt den liberala inställningen.
Han har genom åren fått gå igenom bilderna från en kamera som varit utplacerad på Djurgården samt en som funnits vid Västerbro-uppfarten alternativt vid Rålambshovsparken. Därtill har speakern vid Västerbron haft en medhjälpare som antecknat alla de främsta löparnas startnummer.
Med dagens chip-teknik finns det ändå ett mörkertal med deltagare som har tappat chipen eller av någon anledning inte fått sina tider registrerade när de har passerat någon av mattorna vid 10, 21 och 30 kilometer. Men då är TV4-s kamerabild från Rålis inte till någon större hjälp.
- Man måste ju leta efter någon som inte var där, säger Lennart Bresky.
Han har dock strukit ytterligare en löpare som hade vare sig start- eller måltid.
- Och det hade han inte förra året heller.

Det är alltså bara solklara fall som fälls. Och trots att siffror är en passion, så är det inget smörjobb för Lennart att leta efter fuskare. Han tillbringade hela helgen efter maran åt att i stort sett oavbrutet gå igenom målfotobilderna för att kontrollera att chip- och startnummer verkligen stämde överens. Men när det var klart var det ju hela 362 dagar kvar till nästa Stockholm Marathon.