Se sändningen från Premiärhalvan, lördag 20 april 10.30

Veckans löpare: Känslorna svämmade över när jag kom i mål

Möt Wibecke Wik, tjejen som började springa i samband med Vårruset för mindre än två år sedan. Nu springer hon trail och har på köpet blivit av med sin höjdrädsla. Vid nyår började hon sin runstreak och har som mål att springa varje dag i 100 dagar.

Vem är du?

Jag heter Wibecke och bor på landet strax utanför Grästorp, ett par mil från Vänersborg, tillsammans med min man Johan och våra tre fina barn. Vi har en hund, två katter och en liten kanin. Jag jobbar som lokalvårdare på ett äldreboende.

Hur länge har du löptränat?

Jag började löpträna ett par veckor innan Vårruset i Vänersborg i maj 2018. När startskottet till loppet gick så fylldes jag av en så otrolig glädje. Det var en fantastisk stämning och längs gatorna så hejade alla glatt på oss som sprang. Sedan dess har jag fortsatt att springa ett par gånger i veckan, jag anmälde mig till fler lopp och någon månad senare så sprang jag min första mil. I höstas vann jag en startplats till Ramboll Stockholm Halvmarathon, jag tänkte att jag kan ju alltid testa, om jag klarar en mil då borde jag ju klara två. I mål kom jag och där svämmade känslorna över totalt. Jag hade den bästa hejarklacken som peppade längs vägen. 

Vilken löpträning gör dig lyckligast?

Långdistanslöpning och trail gör mig lycklig, när jag startade min löpträning så var jag otroligt höjdrädd men nu springer jag gärna uppe på berg, kanske inte längst ute på kanten men ändå så att jag kan njuta av den fantastiska utsikten.

Vad vill du bli bättre på i din löpning/träning?

Jag vill bli en snabbare löpare, mitt stora mål är att klara milen på under 60 minuter. Jag försöker köra lite fartlek, men det är ändå lätt att jag hamnar i ett lite för bekvämt tempo där jag inte utvecklas så mycket.

Vem är din förebild inom löpning/träning och varför?

Mina förebilder inom löpning är alla som tar sig ut, oavsett om det är långa eller korta distanser. Alla de som peppar andra, och speciellt de som springer snabbare, men ändå väljer att hämta upp de och peppa de som springer långsammare i en grupp. 

Vad uppskattar du mest hos en träningskompis?

Jag gillar träningskompisar som peppar bra. De får gärna springa lite snabbare än jag, då ökar jag automatiskt mitt tempo.

Vilken löparpryl klarar du dig inte utan?

Jag har faktiskt inte så många löparprylar. Men skulle nog inte klara mig utan mina trailskor. Eftersom jag springer så mycket i skogen och på ställen där man behöver skor med lite bättre grepp så är de guld värda. 

Vad äter du helst innan ett långpass?

Jag klarar inte att äta så mycket innan ett långdistanspass, det blir oftast bara någon frukt och givetvis mitt älskade te. 

Vilket ord representerar bäst det du känner för löpning?

Glädje. Ja löpning för mig är verkligen ren glädje. Att få springa ute i naturen gör så jag mår så mycket bättre.

Vilket mantra tar du till när det är tufft på träning/tävling?

Pannben! Har jag bestämt mig för att klara något då jäklar ska jag också göra det. Det får ta den tid det tar, men i mål det ska jag.

Vilken är den bästa effekten som löpningen har haft på dig?

Löpningen har gett mig mer energi och en bättre självkänsla. När jag springer så rensar jag mina tankar och fyller samtidigt på med energi, och när jag har kört ett riktigt hårt pass så känner jag bara ren lycka. Löpningen har även haft en väldigt stor betydelse för min hälsa då jag gått ner över 30 kilo sedan jag började löpträna.

Vilket var ditt senaste lopp – och hur gick det?

Mitt senaste lopp var Sylvesterloppet i Göteborg, det gick tyvärr inget bra alls och blev ett av mina sämre lopp, men jag kom i mål och jag kunde bocka av årets sista 10 kilometer. Där startade jag även min runstreak, där mitt första mål är att klara 100 dagar.

Vilket är ditt nästa lopp?

Jag är inbokad på några lopp nu i vår, men det loppet jag verkligen ser fram emot och det jag tränar riktigt hårt inför är Göteborgsvarvet. 

 

Berättat för Kristina A Lager

Mer om Veckans löpare