– Ur hälsoperspektiv verkar det dock inte finnas vetenskapligt stöd att propagera för total avhållsamhet för idrottare, skriver de tre forskarna Mikael Mattsson, Örjan Ekblom och Olof Unogård som på uppdrag av bland andra riksidrottsförbundet gjort en kunskapsöversikt om idrott och alkohol som publicerats 2014.

Forskarna har gått igenom drygt trehundra vetenskapliga artiklar om alkohol och idrott.
– Vi vill försöka ge en nyanserad bild som möjligt över relationen alkohol och idrott, både ur ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv men också ur ett mer tillämpat fysiologiskt perspektiv.

Alkohol har olika effekter i olika situationer. Ett glas vin till maten förhöjer för många smak och ger en känsla av välbefinnande. Samtidigt är det nog ingen som skulle få för sig att ta det där glaset vin innan löprundan. Intressant nog finns det vetenskapligt stöd för det som många tar som självklart, att det inte är bra att dricka alkohol och sedan direkt träna.
Forskare har visat att den maximala syreupptagningsförmågan inte påverkas nämnvärt, men att uthållighetsprestation blir sämre bland annat genom försämrad tillgänglighet av glukos (kolhydrat), ökad andel energi från anaeroba processer (högre mjölksyra/laktat), dehydrering, samt sämre möjligheter för värmereglering.

Dagen-efter värre för andra idrotter
När det gäller idrottsprestation ”dagen efter” så visar det sig att även efter att alkoholen är nedbruten och har lämnat kroppen finns det negativa effekter kvar. Oavsett om man genomfört laboratorietester eller idrottsspecifika tester försämras reaktionstider, beslutsförmåga och koordination kraftigt även dagen efter.
– När det gäller kondition och uthållighet verkar det som att effekterna på hjärtat, ämnesomsättningen och uthållighetsförmåga är små eller minimala, vilket dock fortfarande kan spela en avgörande roll på den absoluta elitnivån, skriver forskarna.

Svårt forska om långsiktiga effekter
Det är uppenbara etiska problem med att utföra kontrollerade långtids-studier kring kronisk medelkonsumtion av alkohol och dess effekter på träningssvar. Det gör att det finns bristfällig kunskap inom detta område. En del av den kunskap som finns härleds ifrån vad som försämrats hos överkonsumenter/alkoholister, vilket inte är direkt jämförbart med låg- till alkohol och idrott medelkonsumtion. Den andra möjligheten forskningen har är att använda sig av djurstudier. Inte heller det är direkt jämförbart, men ger en indikation på vilka effekter som kan tänkas vara mest märkbara.
• Vid låg till medelkonsumtion av alkohol verkar det inte finnas några påtagliga negativa effekter i träningsbarhet på det neuronala systemet. De negativa effekterna på kognition, precision och koordination som man ser i akutläget samt dagen efter är alltså reversibla.
• Ett stort problem för träningssvar är att alkoholkonsumtion sänker nivåerna av uppbyggande hormoner (exempelvis tillväxthormon (GH), IGF-1 och testosteron) åtminstone 24 timmar efter intag av en hög dos. Detta har negativ inverkan på uppbyggnad av skelettmuskler.
• Vid alkoholintag flera kvällar i rad sänks hormonnivåerna ytterligare (GH -70 procent), och dessutom försämras sömn och återhämtning.
• Baserat på djurstudier är det troligt att det är de snabba och explosiva muskelfibrerna som påverkas mest negativt.
• Måttlig alkoholkonsumtion under träningsperioder verkar däremot inte i någon större utsträckning påverka parametrar som är kopplade till kondition och uthållighetsförmåga (tillväxt av hjärtat och mitokondrier).

Hur mycket alkohol är måttligt?
GIH-forskarna berättar i sin sammanställning att det finns vetenskapliga bevis för att måttlig konsumtion av alkohol kan vara hälsosamt. Inte bara rödvin, utan all slags alkhol!
En kall öl direkt efter träning är alltså inte den bästa sportdrycken. Vänta några timmar och den blir istället hälsosam!
Även Folkhälsoinstitutet är medvetet om forskningsrönen men på grund av de små positiva effekterna vid måttlig konsumtion i relation till de stora negativa konsekvenserna vid överkonsumtion ansågs det inte finnas någon anledning att offentligt rekommendera alkoholkonsumtion ur hälsosynpunkt.
Folkhälsoinstitutet drog slutsatserna att alla risker med alkohol är störst för unga människor för att sedan avta med stigande ålder. Nyttan med alkohol är en spegelbild av detta, det vill säga att ingen nytta ses för unga, men från och med medelåldern ses en tilltagande nytta.

Folkhälsoinstitutet menade i rapporten att måttlig alkoholkonsumtion är:
För män: 56 cl sprit eller mer 2,5 flaskor vin per vecka
För kvinnor 36 cl sprit eller 1,5 flaskor vin per vecka.

Ett nytt kunskapsunderlag
I den omfattande rapporten tar forskarna även upp Alkohol, idrott och träning – både ur ur ett fysiologiskt perspektiv och ur ett psykosocialt perspektiv:
– Syftet med detta arbete är att ta fram en vetenskapligt grundad kunskapsöversikt som kan vara ett verktyg vid utbildningar samt för att stödja och/ eller ge underlag för justeringar av policydokument. Vårt mål är att ge en så nyanserad bild som möjligt över relationen alkohol och idrott, både ur ett brett samhällsvetenskapligt perspektiv men också ur ett mer tillämpat fysiologiskt perspektiv. I fysiologidelen betyder det att vi försöker redogöra för effekter för såväl tävlingsinriktad idrott som så kallad motionsidrott, samt effekter och påverkan på olika typer av idrottsutövande.
– Vår allra största förhoppning är att denna kunskapsöversikt ska leda till diskussioner och debatt, avslutar Mikael Mattsson, Örjan Ekblom och Olof Unogård.

• Ladda ner kunskapsrapporten Alkohol och idrott