Oj vad hösten springer på! Och ändå känns det som den har pågått rätt länge vad gäller löpningen eftersom jag fick ta ofrivillig säsongsvila redan i mitten av september...och inte bara säsongsvila utan hel löparvila! Nåja, har börjat vänja mig något med att bara stänga av, bita ihop och köra de alternativpass som funkar!

Fick i alla fall en motivationsinjektion när jag fick veta att jag blivit uttagen till landslagets uppföljningsgrupp även nästa säsong! Är faktiskt lättare att motivera sig att försöka komma tillbaka när man vet att man fått andras förtroende också!

På jobbfronten har det varit en rätt intensiv period då många projekt ska avrapporteras och nya planeras! På lördag åker jag återigen till Brasilien på en veckas jobb för att presentera resultat från projekt som pågått de senaste tre åren, samt diskutera vilka projektidéer det finns intresse att jobba vidare med...många spännande utmaningar på agendan och alltid kul att träffa lite nya människor! Känns ju också lite lättare att åka dit en vecka i november när vårsolen värmer där på andra sidan ekvatorn och jag har i princip vila på träningsprogrammet än när jag var där i maj, då våren var som härligast här hemma och Stockholm marathon väntade bara dagarna efter hemkomsten!!!

MEN är förstås lika tufft att lämna barnen nu som i maj, en vecka...där tycker jag nog smärtgränsen går! Ja, jag vet att jag är en riktig kycklingmamma som vill ha dem omkring mig nära hela tiden, känner redan nu att det kommer bli en tuff tonårsperiod (o;

Igår åkte maken iväg tidigt på morgonen och när barnen vaknade vid kl 07.30 kände jag att Bolibompa på morgonTV är en riktigt bra ide, satte på den och somnade sedan om! Blev sedan väckt på det bästa sätt som finns, en liten Lovisa (2 år) kom uppkrypande i sängen och ville "mysas"... När hon fått sin kärlek bekräftad så visade hon upp sin arm och deklarerade
-Jag har inte ritat på armen!
trots den var nerklottrad med regnbågens alla färger.
-Lovisa, det ser verkligen ut som du har ritat på armen och det får du inte eller hur?
-Men jag har inte det....och jag har inte ritat på bordet heller!!!

Det är då man börjar inse vad den där sovmorgonen har kostat och att det mysiga uppvaknandet har fått en helt ny betydelse...!
Ja, vad ska man säga, behöver i alla fall sällan undra vad man ska hitta på, finns alltid bra förslag redan innan man kommit ur sängen!

Nej, dags att gå ut och kratta löv innan Far (både min egen och barnens) ska bjudas på tårta!